1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kan mikroorganismer orsaka dålig mage? Så påverkar bakterier, virus och parasiter din tarm

Kan mikroorganismer orsaka dålig mage?

Ja, mikroorganismer kan orsaka en rad olika mag- och tarmproblem – allt från tillfällig olust till kraftig magsjuka. De tar sig in i kroppen via kontaminerad mat eller vatten, eller genom direktkontakt med en smittad person. Här går vi igenom de vanligaste typerna av mikroorganismer som kan ligga bakom dina magbesvär.

Bakterier

Bakterier som Escherichia coli (E. coli), Salmonella och Campylobacter är vanliga orsaker till matförgiftning. Typiska symtom är illamående, kräkningar, diarré och buksmärtor. Besvären brukar komma inom några timmar till några dagar efter att du ätit kontaminerad mat, till exempel otillräckligt upphettat kött eller råa ägg.

Virus

Virus som norovirus och rotavirus orsakar gastroenterit – i Sverige ofta kallat vinterkräksjuka eller magsjuka. Vanliga symtom är plötsliga kräkningar, diarré, illamående och magont. Norovirus är särskilt smittsamt och sprids lätt på platser där många människor vistas nära varandra, som sjukhus, förskolor och kryssningsfartyg.

Parasiter

Parasiter som Giardia och Cryptosporidium kan orsaka giardiasis respektive kryptosporidos. Dessa infektioner ger ofta mer långdragna besvär än bakterie- och virusinfektioner, med ihållande diarré, magkramper, illamående och ibland viktnedgång. Smitta sker främst genom förorenat dricksvatten eller badvatten, samt via kontakt med smittade personer eller djur.

Andra orsaker till dålig mage

Det är inte bara mikroorganismer som kan ställa till det i magen. Vissa läkemedel, framför allt antibiotika, kan störa den naturliga tarmfloran och ge upphov till diarré och magont. Även stress, kostomläggningar och livsmedelsöverkänslighet kan bidra till besvären.

När bör du söka vård?

Kontakta en vårdgivare om du har kraftiga eller långvariga besvär, blodig avföring, hög feber eller tecken på vätskebrist, som yrsel och mörk urin. En läkare kan hjälpa dig att ta reda på vad som orsakar besvären och ge dig rätt behandling. I de flesta fall handlar det dock om att vila, dricka mycket vätska och låta kroppen återhämta sig på egen hand.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online