Enstaka tillfällen av uppblåsthet eller gaser är helt normalt, men ihållande magbesvär kan vara ett tecken på ett underliggande tillstånd som bör utredas av läkare.
De flesta känner igen känslan av en full och utspänd mage, med tajta kläder, efter en stor festmiddag eller en tung måltid av processad mat. Det där tillfälliga obehaget är helt ofarligt.
Att rapa efter måltider och släppa gaser är dessutom normala fysiologiska processer – luft som sväljs måste ut någonstans. En vuxen person släpper i genomsnitt gaser 15 till 21 gånger per dag.
Problem uppstår först när uppblåsthet, överdrivet rapande och flatulens blir kroniska, särskilt om de åtföljs av kraftig buksmärta. Kroniskt obehag är sällan oundvikligt – att identifiera orsaken är första steget mot lindring.
Nedan följer en översikt över vanliga orsaker till överdrivna gaser, uppblåsthet och buksmärtor, följt av tydliga varningstecken som motiverar ett läkarbesök.
Om symtomen bara uppträder sporadiskt kan en matdagbok hjälpa dig att hitta de utlösande faktorerna. Ihållande eller kraftiga reaktioner bör däremot diskuteras med läkare för att utreda eventuell intolerans eller allergi.
Fördröjda tarmrörelser ger ofta en känsla av uppblåsthet. Enstaka episoder går ofta över med mer fiber, mer vätska eller receptfria laxermedel, men återkommande besvär bör bedömas professionellt.
Vid EPI producerar inte bukspottkörteln tillräckligt med matsmältningsenzymer, vilket leder till sämre näringsupptag. Utöver gaser och uppblåsthet kan tillståndet ge ljus, fettrig och illaluktande avföring, nedsatt aptit, viktnedgång och tecken på undernäring. Behandlingen består vanligtvis av kostomläggning och enzymersättningsterapi (PERT).
IBS är en kronisk funktionell störning i tjocktarmen som gör tarmen överkänslig för gaser. Typiska symtom är magsmärtor och kramp, uppblåsthet samt omväxlande diarré och förstoppning. Behandlingen bygger på livsstilsförändringar, probiotika och vid behov receptbelagda läkemedel.
IBD omfattar ulcerös kolit och Crohns sjukdom – två tillstånd som kännetecknas av kronisk inflammation i matsmältningskanalen. Uppblåsthet och gaser kan då åtföljas av blod i avföringen, trötthet, feber, aptitlöshet, kraftig diarré eller viktnedgång. Behandlingsalternativen sträcker sig från antiinflammatoriska läkemedel till kirurgi och nutritionsbehandling.
Divertikulos innebär att små utstickande fickor bildas i tarmväggens försvagade partier. Blir dessa fickor inflammerade eller infekterade (divertikulit) kan det ge ömhet i buken, förstoppning eller diarré, feber samt illamående och kräkningar. Behandlingen kan bestå av antibiotika, kostomläggning och i vissa fall kirurgi.
Vid gastropares töms magsäcken långsammare än normalt, vilket leder till tidig mättnadskänsla, illamående, uppblåsthet och i vissa fall tarmhinder. Behandlingen kan omfatta prokinetiska läkemedel, kostförändringar och i svåra fall operation.
De flesta tillfälliga uppblåstheter kräver ingen vård. Sök dock utredning om du upplever något av följande:
Vid sådana symtom ska du omedelbart söka akut vård. Ring 112 vid livshotande tillstånd, eller 1177 för sjukvårdsrådgivning.
I samband med ett läkarbesök tas en noggrann sjukdomshistoria och en kroppsundersökning görs. Ett detaljerat symtommönster styr ofta vilka diagnostiska prover som behövs. När diagnosen är klar kan evidensbaserade behandlingar och livsstilsråd ofta avsevärt förbättra livskvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online