Protozoer och sugmaskar (flukes) har egentligen bara en sak gemensamt: båda är parasiter som kan orsaka betydande lidande hos sin värd. Protozoer angriper i regel värdens matsmältningssystem och ger besvär som illamående, kräkningar, diarré samt feber och uttorkning. Sugmaskar kan däremot infektera andra kroppsvävnader, exempelvis njurar, lungor, lever och hjärta.
Protozoer är encelliga organismer med högt utvecklade organeller inuti cellstrukturen. Organeller är de organliknande delarna av cellen som sköter dess funktioner, såsom cellkärnan och mitokondrierna. Det finns över 70 kända typer av parasitiska protozoer.
Protozoer trivs i delar av världen där livsmedelsproduktion och vattenrening lätt kontamineras av djurs och människors avföring. Ett protozoägg kallas cysta och är inaktivt; det ligger vilande efter att ha släppts ut med den tidigare värdens avföring. När mat eller vatten blir förorenat utvecklas cystan i den nya värdens tarmkanal, där den börjar föröka sig.
Vissa protozoer smittar dessutom via överföring av blod eller saliv när den ursprungliga värden biter den nya.
Amöbadysenteri är en av de vanligaste protozoinfektionerna och drabbar resenärer världen över, särskilt i tropiska och subtropiska regioner. Vandrare som dricker obehandlat vatten kan få i sig Giardia lamblia, som orsakar kraftig diarré. Blodburna protozoer omfattar bland annat malaria och afrikansk sömnsjuka.
Sugmaskar, även kallade trematoder eller flukes, är en parasitisk klass av maskar (helminther). De beskrivs ofta som plattmaskar eftersom de är platta och ovalformade. Deras muskulatur gör det möjligt för dem att röra sig i värdens kropp. Sugmaskar har en munskål med vilken de fäster sig vid värden; ibland omges denna skål av en ring av små krokar.
Äggen avsätts i värdens matsmältningskanal och blir vilande. När de kommer i kontakt med färskt vatten kläcks de till larver som söker upp en lämplig mellanhäst, till exempel snäckor eller småfisk. Inuti värden förvandlas larven till en sporocyst, som i sin tur utvecklas till en annan parasitform som kallas cercaria. Dessa gräver sig ut ur snäcken och återvänder till vattnet. Cercarierna har en svansliknande struktur som hjälper dem att simma och hitta en ny slutvärd, oftast en fågel eller ett litet däggdjur. Ovetande djur kan även få i sig infekterat kött, särskilt fisk eller skaldjur där cercarierna gömmer sig i vävnaderna.
Läkemedel som klorokin har utvecklats för att behandla malaria och andra liknande sjukdomar orsakade av protozoer. Vissa antibiotika, exempelvis metronidazol, har visat sig effektiva, men förebyggande åtgärder är ofta den bästa strategin. Att filtrera vatten, desinficera det med klor eller jod, undvika potentiellt förorenad mat och dryck samt använda myggnät rekommenderas alla för att skydda sig mot parasitiska protozoer. Sugmaskar kan behandlas med läkemedel som oxamnikvin eller metrifonat. Även här gäller att god prevention är det bästa sättet att hålla sig frisk. Har du badat i vatten som kan innehålla cercarier bör du torka huden med en 70-procentig alkohollösning och tvätta kläderna i behandlat vatten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online