Binjureutmattning, även känt som adrenalt trötthetssyndrom, är en av de mest underdiagnostiserade åkommorna i USA. Läkare förbiser ofta viktiga tecken eller tillskriver symtomen andra orsaker. Många patienter slutar med att känna sig som hypokondriker och ger upp sökandet efter svar. Om du misstänker att du lider av binjureutmattning bör du kontakta din läkare och ta upp dina misstankar direkt.
Binjurarna är triangelformade organ som sitter strax ovanför njurarna. De reglerar mängden adrenalin i kroppen och styr i viss utsträckning även libido. Med hjälp av adrenalin – ett hormon som skärper dina sinnen och får hjärtat att slå snabbare – reglerar binjurarna kroppens så kallade "kamp eller flykt"-respons.
Om du exempelvis snabbt behöver agera beslutsamt på grund av fara eller stark spänning, pumpar binjurarna ut detta energigivande hormonet i systemet och gör det möjligt för dig att röra dig med hastighet och ovanlig smidighet.
Adrenalin hjälper till att leda mer blod till kroppens stora muskler, medan matsmältningen saktas ner. Detta gjorde det möjligt för våra förfäder att fly från omedelbara fysiska hot.
När binjurarna inte mår bra kan de bokstavligen bli utmattade. Denna trötthet gör att produktionen av viktiga hormoner saktas ner, och de kan då inte längre tillföra tillräckligt med kortisol till kroppen.
Kortisol kallas ibland "stresshormonet" eftersom det hjälper dig att hantera oväntad stress. Det kan till exempel sänka din smärtkänslighet, så att saker som normalt skulle vara för smärtsamma plötsligt blir möjliga att genomföra. Men även när du inte är stressad behöver kroppen kortisol för att du ska kunna tänka klart, fungera normalt och undvika trötthet.
Binjureutmattning kännetecknas av trötthet och slöhet, särskilt tidigt på morgonen, mellan kl. 15 och 17 på eftermiddagen samt runt kl. 21 på kvällen.
Du kan också uppleva illamående och håravfall. Blodsockernivåerna ligger ofta lägre än normalt, och du kan ha svårt att koncentrera dig och komma ihåg saker.
Hos kvinnor blir PMS-besvären mer uttalade, och både män och kvinnor kan utveckla en mild depression.
Du kan även få starkt begär efter salt eller socker, uppleva perioder med mycket lågt blodtryck och gå upp i vikt, särskilt runt midjan.
En anledning till att binjureutmattning är svårt att diagnostisera är att symtomen liknar dem vid andra hormonrelaterade sjukdomar. Därför kan det krävas flera tester och undersökningar för att fastställa exakt vad problemet är.
Om du tror att du lider av binjureutmattning behöver du vidta åtgärder för att identifiera problemet. Det finns flera olika tester som kan hjälpa dig med detta. Binjurfunktionstester mäter dina kortisolnivåer under fyra dagar för att avgöra om de är onormalt låga. Det finns även ett antal onlinebedömningar som kan ge en första indikation på om binjuretrötthet kan ligga bakom dina besvär.
Andra tester inkluderar kortisolprov, hormonprofiler och mätning av ACTH (adrenokortikotropt hormon, ett hormon som bildas i hypofysen och som påverkar kroppens kortisolproduktion).
Det finns även utmaningstester, som alltid måste ordineras av en läkare. De innebär att ett eller flera urinprov tas under loppet av timmar eller dagar. Proverna analyseras sedan av ett laboratorium för att avgöra om du har för mycket eller för lite av hormoner som regleras helt eller delvis av binjurarna.
Många tror att trötthet, koncentrationssvårigheter eller mild depression enbart är symtom på stress. Det kan stämma, men det kan också finnas en fysisk orsak bakom besvären. Binjureutmattning är ett verkligt och behandlingsbart problem som kan orsaka dessa symtom, och du bör definitivt utesluta det innan du väljer att ignorera dem.
Långvarig binjureutmattning utgör en allvarlig hälsorisk. Lägre kortisolnivåer i kroppen gör att immunförsvaret inte fungerar som det ska och kan orsaka yrsel samt viktuppgång. Med tiden kan kroppen få svårt att återhämta sig från infektioner, och om tillståndet lämnas obehandlat riskerar du att bli kroniskt sjuk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online