Etanols snabba inträde i blodbanan härstammar från fysikokemiska egenskaper och GI-fysiologi.
Fem accelererande faktorer
- Stor upptagningsyta: Magen + tunntarm (villus/mikrovilli) = ~250 m².
- Passiv diffusion: Liten (46 Da), lipofil molekyl passerar membraner ansträngningslöst.
- Rik splanknisk blodflöde: 25–30% av hjärtutbyte till tarm; snabb venös retur via portaven.
- Första-passagen mättnad: Lever metaboliserar ~7–10 g/tim; överskott passerar → systemisk spik.
- Kolsyra: CO₂ ökar magtömning & pylorusöppning → snabbare tuntarmsleverans (större yta).
Modulerande faktorer
- Mat (särskilt fett/protein) → fördröjer magtömning → långsammare upptag.
- Koncentration: 20–30% ABV ger snabbast topp; mycket hög (>40%) fördröjer via pylorisk spasm.
- Genetik: ADH/ALDH isoformer påverkar metabolism, inte upptag.
Klinisk relevans
- Snabb ökning = högre topp-BAC → större påverkan, toxicitet.
- Förklarar "champagne-effekt" – bubblar accelererar berusning.
Förståelse för absorptionskinetik informerar ansvarsfullt drickande och forensisk toxicologi.
