1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Oftalmoplegisk migrän (RPON): Symtom, diagnostik och hantering

Definition & Klassificering

Oftalmoplegisk migrän (nu klassificerad som Recurrent Painful Ophthalmoplegic Neuropathy (RPON) i ICHD-3) är en sällsynt kraniell neuralgi, inte en sann migrän. Den innebär återkommande huvudvärk med ipsilateral oculomotorisk (CN III), trochlearis (CN IV) eller abducens (CN VI) nervpares. Debut typiskt i barndom/ung vuxen ålder.

Kliniska drag

  • Huvudvärk: Ensidig, periorbital, måttlig-svår, pulserande; föregår eller åtföljer pares.
  • Kraniell nervpares:
    • CN III (mest vanlig): Ptos, "ner och utåt" öga, utvidgad pupill, diplopi.
    • CN IV: Vertikal/torsionell diplopi, huvudvridning.
    • CN VI: Horisontell diplopi, esotropi.
  • Associerade: Illamående, kräkningar, fotofobi, fonofobi.
  • Förlopp: Huvudvärk löser sig på timmar–dagar; pares kan bestå dagar–veckor (ofta veckor). Återkommer med intervaller.

Pattofysiologi

  • Inte fullt förstådd; sannolikt inflammatorisk/demyeliniserande neuropati av kraniala nerver snarare än primär migränmekanism.
  • MRI kan visa nervförstärkning/förtjockning under akut fas.
  • Utlösare: Stress, sjukdom, hormonella förändringar, mindre trauma.

Differentialdiagnostik

  • Mikrovaskulär kranial nervpares: Smärtfri, äldre vuxna, vaskulära riskfaktorer.
  • Tolosa-Hunt syndrom: Granulomatös kavernös sinus inflammation; dramatisk steroidrespons.
  • Neoplasm/aneurysm: Progressiv, icke-remitterande; avbildning obligatorisk.
  • Myasthenia gravis: Utmattningsberoende ptos/diplopi; inget huvudvärk; AChR antikroppar.
  • Oftalmoplegisk migrän (RPON): Återkommande, smärtsam, självbegränsad pares med normala intervaller.

Diagnostisk utredning

  1. MRI hjärna/ögonkavitet med kontrast: Uteslut massa, aneurysm, Tolosa-Hunt; kan visa CN-förstärkning.
  2. MRA/CTA: Vaskulär avbildning.
  3. LP: Om meningit/IIH misstänks.
  4. Seriella undersökningar: Dokumentera pares utveckling/upplösning.

Behandling

Akut attack

  • IV-vätska + IV-antiemetika + IV-NSAID (ketorolac) eller IV DHE (om inga vaskulära kontraindikationer).
  • Högdos IV metylprednisolon (1g dagligen × 3–5 dagar) kan förkorta pares varaktighet – begränsad evidens.
  • Ögonförband vid diplopi; smörjning vid lagophthalmos.

Profylaktisk

  • Standard migränprofylaktika (beta-blockers, topiramat, amitriptylin, CGRP mAbs) används ofta empiriskt.
  • Kortison tappning vid förlängd pares.
  • Immunmodulatorer (azatioprin, metotrexat) vid frekventa/svåra fall – anekdotiskt.

Prognos

De flesta återhämtar sig fullt ut mellan attacker. Sällan ackumuleras restpares. Långvarig remission vanligt i vuxen ålder. Livslång neurologisk uppföljning rekommenderas.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online