1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Migränpatofysiologi: Neurovaskulära och inflammatoriska mekanismer

Migrän är en komplex neurovaskulär sjukdom med genetiska och miljöbaserade utlösare. Kaskaden involverar kortikala, hjärnstams, trigeminovaskulära och autonoma system.

Faser & Mechanismer

  1. Premonitatorisk (Prodrom): Timmar till dagar före. Hypotalamisk aktivering → gäpning, trötthet, humörförändring, matlusta, nackstyvhet. Dopaminerg/hypotalamisk dysreglering.
  2. Aura (25–30 %): Kortikal Spreading Depression (CSD) — våg av neuronala/gliala depolarisering sprider 2–6 mm/min över cortex. Visuella (skotom, fortifikationsspektrum), sensoriska, motoriska, talsymtom. CSD aktiverar trigeminovaskulärt system.
  3. Huvudvärk (Attack):
    • Vaskodilatation: CGRP, PACAP, substans P frigörs från trigeminala afferenter → meningeal vaskodilatation, plasmaextravasation, mastcellt degranulering.
    • Perifer sensibilisering: Nociceptoraktivering av inflammatorisk soppa (H⁺, K⁺, prostaglandiner, cytokiner).
    • Central sensibilisering: Trigeminus nucleus caudalis → thalamus → cortex; allodyni (kutan känslighet).
  4. Postdrom: "Migränkåt" — trötthet, kognitiv svårighet, restkänslighet. Persistent central sensibilisering.

Viktiga molekylära aktörer

  • CGRP: Huvudmediator; frigörs från trigeminala ganglier; riktar vaskulär glatt muskel, mastceller, CNS-receptorer.
  • PACAP: Ko-frigörs med CGRP; oberoende migränutlösare.
  • Serotonin (5-HT): Modulerar trigeminovaskulär signalering; triptaner agonisterar 5-HT₁B/₁D/₁F.
  • Glutamat, NO, CGRP-receptorer (CALCRL/RAMP1): Terapeutiska mål.

Klinisk översättning

  • CGRP mAbs (erenumab, fremanezumab, galcanezumab, eptinezumab) & gepanter (ubrogepant, rimegepant, atogepant) riktar mot denna väg.
  • Ditaner (lasmiditan) riktar 5-HT₁F utan vaskokonstriktion.
  • Neuromodulering (sTMS, nVNS, eTNS) stör CSD/central sensibilisering.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online