Migrän är en komplex neurovaskulär störning med stark genetisk predisposition och diverse miljöutlösare. Den är bäst förstådd som en tröskelfenomen – flera faktorer ackumuleras tills en attack utlöses.
Genetiska faktorer
- Arvbarhet ~40–50%; polygen (många vanliga varianter, liten effekt).
- Sällsynta monogena former: familiär hemiplegisk migrän (CACNA1A, ATP1A2, SCN1A).
Hjärnans struktur- och funktionsförändringar
- Hjärnstam: Dysreglering av smärtmodulerande centra (periakveduktalt grått, locus coeruleus).
- Hypotalamus: Förändrad homeostatisk kontroll (sömn, aptit, cirkadiaka ryter) – förklarar prodromala symtom som gäpande och läskningar.
- Cortex: Kortikal spridd depression (CSD) ligger till grund för aura; hyperexcitabilitet i visuella/sensoriska områden.
- Trigeminovaskulärt system: Aktivering → CGRP, substans P frigivning → neurogen inflammation, vasodilatation, central sensibilisering.
Vanliga utlösare (Individuella och variabla)
- Stress (avslappning efter stress är vanligt).
- Hormonella fluktuationer (menstruell, perimenopaus).
- Sömnstörning (för lite eller för mycket).
- Kost: Åldrad ost, konservrat kött (tyramin), alkohol (rött vin), koffeinavsättning, aspartam, MSG.
- Sensoriska: Blixtljus, högt ljud, starka dofter.
- Väder: Barometrisk tryckförändring, värme, fuktighet.
- Dehydrering och hoppade måltider.
Hanteringsstrategi
- Utlösardagbok → personlig undvikande.
- Akut: NSAID, triptaner, gepanter, ditaner, antiemetika.
- Profylaktisk (om ≥4 migrändagar/månad): beta-blockers, topiramat, CGRP mAbs, onabotulinumtoxinA.
- Livsstil: regelbunden sömn, måltider, hydrering, aerob träning, stresshantering.
Se neurolog eller huvudsaksspecialist för en skräddarsydd plan.
