Multipel skleros, eller MS, är en potentiellt allvarlig autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Hos en person med MS attackerar och förstör immunförsvaret det skyddande hölje av fettsubstansen myelin som omger nerverna i nervsystemet. Utan detta hölje avbryts de elektriska signaler som leds genom hjärnan och ryggmärgen, vilket innebär att hjärnan inte längre kan kommunicera effektivt med resten av kroppen.
Symtomen på MS varierar beroende på var i nervsystemet skadorna har uppstått och kan sträcka sig från mindre fysiska besvär till betydande funktionsnedsättningar. Vanliga tidiga symtom är gångsvårigheter, känselstörningar som stickningar eller domningar samt problem med ögonen och synen. Muskelsvaghet och trötthet är också vanliga tecken på skadade nerver. Symtomen kan dessutom förvärras när kroppstemperaturen stiger, eftersom värme saktar ner ledningen av nervimpulser.
Att ställa en MS-diagnos är inte lika enkelt som att bara bocka av en lista med symtom, eftersom flera andra sjukdomar kan likna MS – exempelvis vitaminbrist, lupus eller en hjärninflammation. För att få en korrekt bedömning är det viktigt att uppsöka en neurolog som specialiserat sig på sjukdomen. Läkaren går igenom din sjukhistoria och utför en neurologisk undersökning, som ofta kompletteras med magnetkameraundersökning (MR) eller lumbalpunktion för att samla mer information.
Utöver den klassiska formen finns två ovanliga varianter: Devics syndrom (neuromyelitis optica) och Schilders sjukdom. Vid Devics syndrom bryts myelinet ner i ryggmärgen samtidigt som synnerven blir inflammerad. Sjukdomsförloppet är svårt och snabbt, och den drabbade kan få olika grad av synpåverkan och förlamning. Schilders sjukdom börjar vanligtvis i barndomen, medan klassisk MS oftast utvecklas efter 20-årsåldern. Typiska symtom vid Schilders sjukdom är demens, epileptiska anfall och darrningar.
Vilken behandling som ges beror på vilka nerver som skadats och hur allvarliga symtomen är. Vissa läkemedel används dock ofta för att lindra symtom och bromsa sjukdomsförloppet, exempelvis kortikosteroider, som minskar inflammation, och interferoner, som verkar kunna bromsa försämringen. Som med alla receptbelagda läkemedel finns biverkningar att ta hänsyn till, och dessa bör alltid noggrant vägas mot behandlingens möjliga fördelar.
Eftersom multipel skleros ännu inte kan botas måste symtomen hanteras genom hela livet. En sådan diagnos kan väcka starka känslor och många frågor. Prata med din läkare, familj och vänner om hur du mår, och tacka aldrig nej till erbjudet stöd. Försök leva ett så normalt liv som möjligt och fortsätt med dina dagliga aktiviteter efter egen förmåga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online