Multipel skleros (MS) är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen och drabbar över två miljoner människor globalt. I Sverige lever cirka 18 000 personer med diagnosen. Symtomen varierar kraftigt från person till person, eftersom skadorna på hjärnan och nervsystemet aldrig är förutsägbara. Vissa upplever att sjukdomen förvärras successivt över tid, medan andra kan ha lindriga symtom som inte märkbart påverkar livskvaliteten under många år.
MS är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret felaktigt angriper och skadar myelin – ett fettrikt, isolerande hölje som omger nerverna i kroppen och hjärnan. Myelinets uppgift är att hjälpa nervimpulser att färdas snabbt och effektivt genom kroppen. Runt det skadade myelinet bildas ärrvävnad, så kallat plack. När skadan eller ärrbildningen blir allvarlig kan signalerna från hjärnan inte längre nå fram till kroppen, eller skickas korrekt tillbaka till hjärnan. Detta är orsaken till de många och varierande symtom som förknippas med MS.
I tidiga skeden kan multipel skleros visa sig endast genom milda besvär, exempelvis trötthet, yrsel eller illamående. Eftersom MS påverkar känselnervarna och nerverna som styr muskulaturen kan andra symtom inkludera:
• Stickningar eller domningar i armar och ben
• Muskelkramper och spasmer
• Gångsvårigheter och balansproblem
• Suddig syn eller synrubbningar
• Muskelsvaghet
• Svårigheter att tala
När sjukdomen fortskrider kan den även påverka nerver som styr sväljning samt blås- och tarmfunktion. I mycket svåra fall kan MS leda till partiell eller fullständig förlamning.
De flesta personer med MS har en av två huvudtyper: skovvis förlöpande MS (RRMS) eller sekundärt progressiv MS (SPMS).
Denna form kännetecknas av oförutsägbara perioder av skov, då nya symtom uppstår eller befintliga förvärras, följda av remission. Mellan skoven kan det finnas långa perioder utan symtom, där man känner sig helt frisk.
Denna typ börjar med perioder av skov och remissioner, men går med tiden över i en gradvis försämring utan tydliga skovperioder. Andra, mindre vanliga former av MS försämras också progressivt över tid.
Vid godartad MS upplever personen ett eller två anfall av symtom, men sjukdomen fortskrider inte därefter och man återhämtar sig helt. Vissa med denna diagnos visar aldrig fler symtom efter de första anfallen.
Andra sjukdomar, som en förkylning eller influensa, samt stress, utmattning och hög temperatur kan förvärra MS-symtomen eller utlösa ett nytt skov. För att minska riskerna rekommenderas:
• Undvik att överanstränga dig och se till att inte bli utmattad
• Ge kroppen tillräcklig tid för vila och återhämtning
• Skydda dig mot infektioner, särskilt när personer i din närhet är sjuka
• Ät en hälsosam och balanserad kost med färsk frukt, grönsaker, fullkorn, fet fisk från kalla vatten och ekologiskt kött
• Undvik processade och fettrika livsmedel
• Fortsätt med regelbunden, måttlig träning
Många personer med MS upplever också emotionella svårigheter, bland annat ångest och depression. Dessa reaktioner kan vara en naturlig respons på att lära sig leva med en potentiellt livsförändrande sjukdom, men de kan även bero direkt på hur MS påverkar hjärnan.
Det är viktigt att inte isolera sig. Att gå med i en MS-stödgrupp i sin närhet, eller be sin läkare om remiss till kurator eller psykolog, kan göra stor skillnad. Diskutera alltid med din läkare om du kan behöva antidepressiva läkemedel eller annan behandling för att må bättre psykiskt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online