Gångtempo är ett nyckelmått vid bedömning av patienter som antingen är äldre eller har drabbats av sjukdomar som stroke eller multipel skleros. Genom att mäta en patients gångtempo får du en bild av var personen befinner sig i återhämtningsprocessen – eller i sin funktionsnedsättning – och måttet kan styra valet av nästa åtgärd. Forskning har dessutom visat att gångtempo kan förutsäga överlevnaden hos äldre vuxna, vilket gör det till ett av de viktigaste måtten inom geriatrisk vård och rehabilitering.
Markera upp ett fast avstånd, till exempel 9 meter (30 fot), med koner eller markörer. Tidtaga sedan patienten när hon går i sitt vanliga tempo, med start cirka 1,5 meter (5 fot) före första markeringen och mål cirka 1,5 meter efter den andra markeringen. De extra metrarna före och efter mätsträckan ser till att acceleration och inbromsning inte påverkar resultatet.
Testa patienten en andra gång över samma sträcka, men be henne nu gå så snabbt hon säkert kan. Anteckna både tiden för vanligt tempo och tiden för maximalt tempo på ditt resultatschema.
Dela avståndet (i fot) med de uppmätta tiderna för att få fram gångtempot i fot per sekund. Enligt University of Missouri bör en frisk kvinna i 40-årsåldern klara av att gå i 3,53 fot per sekund (cirka 1,1 meter per sekund) i behagligt tempo och 5,16 fot per sekund (cirka 1,6 meter per sekund) vid maximal ansträngning.
Tips: Jämför resultaten med referensvärden för patientens ålder och kön, och upprepa mätningarna regelbundet för att kunna följa utvecklingen över tid. Ett successivt minskande gångtempo kan vara ett tidigt tecken på försämrad hälsa och bör alltid diskuteras med ansvarig läkare eller fysioterapeut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online