1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Muskelsystemets delar och deras funktioner

Muskelsystemet är kroppens nätverk av vävnader som styr rörelser både i och med kroppen. Rörelse skapas när muskler drar ihop sig och sedan slappnar av. Tillsammans utgör musklerna mer än hälften av kroppens totala massa. Det finns tre huvudtyper av muskler: skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Dessa är antingen viljestyrda eller styrs automatiskt utan vår kontroll.

Skelettmuskulatur

Enligt besthealth.com finns det fler än 600 skelettmuskler i människokroppen. Skelettmusklerna sitter fast i skelettet och styrs normalt medvetet för rörelser som gång, ansiktsuttryck, hållning och andra kroppsaktiviteter. Skelettmuskulatur är tvärstrimmig, vilket innebär att fibrerna ligger parallellt i band eller åsar. Musklerna fäster vid benen med hjälp av senor, som är sega och trådiga vävnadsstrukturer.

Glatt muskulatur

Till skillnad från skelettmusklerna, som fäster vid benen, återfinns den glatta muskulaturen på många olika ställen i kroppen, exempelvis i organ och blodkärl. En av dess viktigaste funktioner är att skapa vågliknande sammandragningar som kallas peristaltik. Peristaltiken är nödvändig för livsviktiga processer som matsmältning och transport av näring i kroppen. Enligt besthealth.com utförs varje handling som kroppen gör utan medvetet eftertanke av glatt muskulatur.

Hjärtmuskulatur

Precis som skelettmuskulaturen består hjärtmuskulaturen av tvärstrimmig muskelvävnad. Hjärtmuskeln finns dock endast i hjärtat, där den bygger upp förmaken och kamrarna – det vill säga hjärtats väggar. Hjärtmuskulaturen styrs av kroppens autonoma nervsystem och är därför en icke viljestyrd muskel som arbetar kontinuerligt, dygnet runt.

Flexorer kontra extensorer

Enligt scienceclarified.com balanseras sammandragningen av en muskel alltid av att dess motpart eller en grupp av muskler förlängs och slappnar av. Dessa motsatta rörelser gör det möjligt för kroppens leder att antingen öppnas eller stängas. När flexorerna drar ihop sig böjs leden, medan extensorernas sammandragning sträcker ut leden. Ett klassiskt exempel är samspelet mellan biceps och triceps: när biceps spänns och armen böjs slappnar triceps av, och tvärtom.

Muskelfibrer

Det finns två huvudtyper av muskelfibrer: snabba fibrer (fast-twitch) och långsamma fibrer (slow-twitch). Enligt besthealth.com används de snabba fibrerna främst vid anaerob träning, medan de långsamma fibrerna aktiveras vid aerob träning. De snabba musklerna ger kraftfulla men korta utbrott av styrka eller hastighet, även om de tröttnar snabbt. De långsamma musklerna levererar däremot en jämn mängd energi under en lång tid, vilket gör dem avgörande för uthållighet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online