En muskel kan brista när den utsätts för överbelastning eller för stor ansträngning – situationer som får muskelns fibrer att dra isär. Även om muskelbristningar kan uppstå var som helst i kroppen är de vanligast i benens muskulatur. Som tur är finns det flera sätt att diagnostisera en muskelbristning, och efter en diagnos kan rätt behandling minska smärta och obehag samtidigt som läkningsprocessen påskyndas.
Muskelbristningar drabbar oftast benmuskulaturen. Några av de vanligaste skadetyperna är hamstringskada (lårets baksida), skada på m. plantaris, quadricepskada (lårets framsida) samt vadmuskelbristning (m. gastrocnemius), även kallad "tennisben".
Gastrocnemius-bristningar uppstår vanligtvis när foten böjs uppåt utöver sitt normala rörelseomfång, vilket tvingar vadmuskeln bortom sina gränser. Drabbade beskriver ofta att de hör eller känner ett distinkt "smäll", vilket inträffar när muskeln sliter loss från hälsenan. Dessa skador är vanliga hos idrottare, exempelvis tennisspelare och löpare.
En plantarisbristning drabbar m. plantaris, en tunn muskel som sitter vid lårbenets (femur) nedre ände intill knäleden. Eftersom denna muskel inte har någon avgörande funktion i knäböjningen kan en bristning ge förvånansvärt lite smärta. Skadan kan uppstå ensam eller tillsammans med en gastrocnemiusbristning. En bristning i hamstringmuskulaturen – musklerna som löper längs lårets baksida – kan orsakas av löpning, sparkar eller hopp.
Patienter beskriver ofta ett hörbart eller kännbart "popp" vid skadeögonblicket, vanligtvis på baksidan av låret. En quadricepsbristning drabbar den stora muskelgruppen på lårets framsida, som hjälper till att sträcka knät. Skadan är vanlig bland löpare, och smärtan lokaliserar sig oftast till lårets framsida.
Så snart du känner igen symtomen är det viktigt att omedelbart avbryta all ansträngande aktivitet och i stället höja benet. Detta får blodet att strömma bort från skadan och lindrar obehaget i muskeln. Applicera is för att minska svullnaden, men lägg aldrig isen direkt mot huden – linda den i stället i en tvättlapp eller handduk. Situar skadan på benets baksida läggs isen under benet; sitter den på smalbenet eller låret placeras isen på benets framsida och hålls på plats med en elastisk binda. Kyla skadan i 15–20 minuter med några timmars mellanrum under de första 48–72 timmarna.
När obehaget har minskat är det nödvändigt att avstå från ansträngande aktivitet som kan belasta den skadade muskeln. Vila tills smärtan avtar – den ska aldrig förvärras. Gör den det är det viktigt att vila mer och kontakta en läkare. Undvik även trappor under läkningsperioden: quadriceps på lårets framsida hjälper till när du går nedför trappor, hamstringmuskulaturen på baksidan när du går uppför, och vadmuskulaturen hjälper till att trycka ifrån med tåspetsarna.
Antiinflammatoriska läkemedel, såsom ibuprofen eller naproxennatrium, kan användas för att minska svullnad och smärta. Rådfråga alltid din vårdgivare innan du tar något läkemedel och följ doseringsanvisningarna noggrant.
Om du upplever långvarig smärta eller om besvären förvärras är det viktigt att omedelbart kontakta en läkare. Detta kan vara ett tecken på en allvarligare skada som kräver fysioterapi eller i vissa fall kirurgisk reparation. Patienter med svårare muskelbristningar upplever ofta symtom som försvagande smärta, kraftig svullnad, blåmärken och förlängd läkningstid.
För att förebygga muskelskador ska du alltid värma upp musklerna med stretching och måttlig motion innan träning. Känner du smärta i musklerna under en aktivitet ska du inte arbeta emot smärtan – avbryt i stället aktiviteten tills besvären avtar. Att fortsätta trots smärta kan leda till en muskelbristning eller ett allvarligare tillstånd.
Kontakta gärna en personlig tränare eller fysioterapeut för att ta fram ett individuellt anpassat stretch- och uppvärmningsprogram. Alla muskelgrupper och kroppsdelar bör värmas upp och stretchas ordentligt före fysisk aktivitet för att minska skaderisken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online