Introduktion
Den mänskliga kroppen är en biomekanisk mästareverk, driven av omkring 650 skelettmuskler som gör allt möjligt – från ett leende till en marathon. Dessa muskler, som styrs medvetet via nervsystemet, fäster i skelettet via senor och samverkar i par för att skapa rörelse. Utöver skelettmusklerna har vi hjärtmuskeln och den glatta muskulaturen som omedvetet håller igång livsviktiga funktioner. Här får du en systematisk genomgång av kroppens muskler, region för region.
Muskler i huvud och nacke
Muskler i huvud och nacke ansvarar för ansiktsuttryck, tuggning, tal, ögonrörelser och huvudhållning. Här finns både stora ytliga muskler och små, precisionsmuscler runt ögonen och munnen.
- Occipitofrontalis (hjässmuskeln)
- Temporalis (tinningmuskeln)
- Masseter (tuggmuskeln)
- Pterygoidmusklerna (laterala och mediala)
- Buccinator (kindmuskeln)
- Orbicularis oris (munringmuskeln)
- Orbicularis oculi (ögonringmuskeln)
- Levator palpebrae superioris (övre ögonlockets lyftare)
- Frontalis
- Corrugator supercilii (ögonbrynsrynkmuskeln)
- Depressor supercilii
- Procerus
- Nasalis (nässmuskel)
- Depressor septi nasi (nässkiljeväggens sänkare)
- Zygomaticus major (stora kindmuskeln)
- Zygomaticus minor (lilla kindmuskeln)
- Levator labii superioris alaeque nasi (överläppens och näsvingens lyftare)
- Levator labii superioris (överläppslyftaren)
- Depressor labii inferioris (underläppens sänkare)
- Mentalis (hakmuskeln)
- Platysma (halsens ytliga hudmuskel)
- Sternocleidomastoideus (halsens vridare)
- Trapezius (kappmuskeln)
Bålens och ryggens muskler
Bålens och ryggens muskler ger stabilitet, hållning och möjliggör böjning, vriddning och andning. De delar upp i ytliga och djupa lager som samverkar för att skydda ryggmärgen och internt tryck.
- Erector spinae (ryggsträckarna)
- Latissimus dorsi (breda ryggmuskeln)
- Trapezius (kappmuskeln)
- Rhomboideus major och minor (de rombiska musklerna)
- Levator scapulae (skulderbladslyftaren)
- Serratus anterior (den tandade framsidemuskeln)
- Pectoralis major (stora bröstmuskeln)
- Pectoralis minor (lilla bröstmuskeln)
- Subclavius (nyckelbensmuskeln)
- Rectus abdominis (raka bukmuskeln)
- Obliquus externus abdominis (yttre sneda bukmuskeln)
- Obliquus internus abdominis (inre sneda bukmuskeln)
- Transversus abdominis (tvära bukmuskeln)
- Pyramidalis (pyramidmuskeln)
- Multifidus
- Longissimus (längsta ryggmuskeln)
- Iliocostalis
- Levatores costarum (revbenslyftarna)
- Diaphragma (mellangärdet)
Övre extremitetens muskler
Armarnas och händernas muskler ger oss en otrolig variation i rörelse – från grova lyft till fina motoriska färdigheter som att skriva eller spela instrument. De organiseras i skuldra, överarm, underarm och hand.
- Deltoides (deltamuskeln)
- Supraspinatus
- Infraspinatus
- Teres minor (lilla runda armmuskeln)
- Teres major (stora runda armmuskeln)
- Biceps brachii (armens biceps)
- Triceps brachii (armens triceps; laterala, mediala och långa huvudet)
- Brachioradialis
- Supinator (underarmens utåtvridare)
- Pronator teres (den runda inåtvridaren)
- Pronator quadratus (den fyrsidiga inåtvridaren)
- Flexor carpi radialis (handlovens böjare på tummesidan)
- Flexor carpi ulnaris (handlovens böjare på lillfingersidan)
- Extensor carpi radialis longus och brevis (handlovens sträckare)
- Extensor carpi ulnaris
- Flexor digitorum superficialis (fingrarnas ytliga böjare)
- Flexor digitorum profundus (fingrarnas djupa böjare)
- Flexor pollicis longus (långa tummeböjaren)
- Flexor pollicis brevis (korta tummeböjaren)
- Abductor pollicis longus (långa tummeifrånföraren)
- Extensor pollicis longus (långa tummesträckaren)
- Extensor pollicis brevis (korta tummesträckaren)
- Adductor pollicis (tummens tillförare)
- Thenarmusklerna (tummens muskulatur)
- Interosseusmuskler (dorsala och palmara)
Nedre extremitetens muskler
Benens muskler är de starkaste i kroppen och driver oss framåt, håller oss upprätta och absorberar stötar. Från höftled till tår bygger de en kedja av kraft och precision.
- Gluteus maximus (stora sätesmuskeln)
- Gluteus medius (mellersta sätesmuskeln)
- Gluteus minimus (lilla sätesmuskeln)
- Tensor fasciae latae (det breda lårbandets spännare)
- Rectus femoris (raka lårmuskeln)
- Vastus lateralis (yttre lårmuskeln)
- Vastus intermedius (mellersta lårmuskeln)
- Vastus medialis (inre lårmuskeln)
- Biceps femoris (lårets biceps)
- Semitendinosus (halvseneformiga muskeln)
- Semimembranosus (halvmembranösa muskeln)
- Gastrocnemius (vadmuskeln; laterala och mediala huvudet)
- Soleus (skenmuskeln)
- Plantaris
- Peroneus longus (långa peroneusmuskeln)
- Peroneus brevis (korta peroneusmuskeln)
- Tibialis anterior (framre skenbensmuskeln)
- Tibialis posterior (bakre skenbensmuskeln)
- Flexor digitorum longus (långa tåböjaren)
- Flexor hallucis longus (långa stortåböjaren)
- Extensor digitorum longus (långa tåsträckaren)
- Extensor hallucis longus (långa stortåsträckaren)
- Fotens egna (intrinsika) muskler
Hjärtmuskeln och den glatta muskulaturen
Förutom de medvetet styrda skelettmusklerna har kroppen två andra typer av muskelvävnad som arbetar omedvetet:
- Hjärtmuskeln (myokardiet) – specialiserad muskelvävnad som oavbrutet pumpar blod genom kroppen utan att vi behöver tänka på det.
- Glatt muskulatur – finns i väggarna på inre organ som magen, tarmarna och urinblåsan samt i blodkärlen. Den styrs omedvetet av det autonoma nervsystemet.
Så fungerar kroppens muskler
Varje skelettmuskel består av tusentals muskelfibrer som drar ihop sig när de får signaler från nerverna. Genom att muskler samverkar i par – där en muskel drar ihop sig medan motparten slappnar av – kan kroppen utföra allt från fina fingerrörelser till kraftfulla lyft. Muskulaturen spelar dessutom en avgörande roll för kroppshållning, värmebildning och ämnesomsättning.
