Längden och svårighetsgraden av epileptiska anfall kan användas för att diagnostisera flera olika former av epilepsi. Sambandet mellan epilepsi och sömn är komplext, eftersom hjärnan är exceptionellt aktiv – särskilt under REM-sömnen (drömfasen). Det finns ett flertal epileptiska tillstånd som framför allt utlöses under sömnen, och de flesta av dem debuterar i barndomen. Vissa personer drabbas utan att själva veta om det. Misstänker du att du eller en närstående får anfall under sömnen är det viktigt att boka en tid hos läkare, neurolog eller sömnspecialist för en korrekt utredning.
Nattliga anfall inleds oftast redan i barndomen. Den exakta orsaken är okänd, men anfallen kan få allvarliga konsekvenser för vardagen genom att störa sömnmönstret och försämra livskvaliteten. Det finns flera typiska symtom, men dessa används inte ensamma för att ställa diagnosen.
Inkontinens är ett vanligt symtom, liksom tungbitning och dregling. Många patienter vaknar utan någon tydlig anledning och känner sig förvirrade eller upprörda, och kortvariga minnesluckor förekommer ofta. Allvarligare symtom innefattar toniskt-kloniska rörelser – det som allmänt kallas "epileptiska anfall". Dessa attacker sker främst under sömnen, men kan även inträffa när personen är vaken.
En annan epilepsiform som ofta uppträder under sömnen är benign rolandisk epilepsi (BRE), även kallad benign epilepsi med centrotemporala spikar (BECTS). Tillståndet betraktas som godartat eftersom de flesta barn "växer ifrån" det med tiden. Det klassificeras som partiella anfall eftersom endast det rolandiska området i hjärnan påverkas. Barn som drabbas är i övrigt i regel friska och får sällan eller aldrig utvecklingsproblem.
Symtomen debuterar vanligtvis mellan tre och tio års ålder och kan ta sig olika uttryck. Ryckningar eller stelhet är vanligt, ofta i kombination med inkontinens. Svårigheter att tala, förvirring och minnesluckor kan uppstå vid plötsligt uppvaknande. Andra symtom är så kallade sensoriska anfall med domningar eller stickningar i ansikte, tunga eller hals.
Diagnos av epileptiska sjukdomar kräver alltid observation av en utbildad specialist. Symtombilden varierar kraftigt mellan olika former av epilepsi, och sjukdomen kan ha många olika orsaker – eller ibland ingen alls. Epilepsi som saknar identifierbar orsak eller utlösare kallas idiopatisk epilepsi.
Bland de vanligaste orsakerna finns huvudtrauma, infektioner och feber, droger eller alkohol samt abstinens efter missbruk. Även genetiska eller medfödda tillstånd och hjärntumörer kan ligga bakom. Det är dock viktigt att komma ihåg att det i många fall inte går att fastställa någon tydlig orsak, vilket gör professionell utredning ännu viktigare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online