Epileptiska anfall uppstår till följd av onormal aktivitet i hjärnan. Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS) kan en person som drabbas av ett anfall få kramper och tappa medvetandet, verka förvirrad eller otydlig i talet, eller helt enkelt uppleva ovanliga syn-, ljud- och luktintryck.
Det finns beskrivningar av fler än 30 olika typer av anfall, men NINDS delar in dem i två huvudkategorier. Fokala anfall utgår från en avgränsad del av hjärnan och ger oftast mildare symtom. Generaliserade anfall påverkar båda hjärnhalvorna och kan yttra sig på allt från att personen stirrar tomt framför sig till kraftiga ryckningar i hela kroppen.
Allt som stör hjärnans normala funktion kan utlösa ett anfall. Kända orsaker inkluderar hög feber, eklampsi, infektioner, hjärntumörer, utvecklingsstörningar, huvudskador, vissa läkemedel samt förgiftning.
Enligt Epilepsy Foundation handlar första hjälpen vid ett anfall främst om att skydda patienten tills anfallet har passerat. Rulla försiktigt över personen på sidan och lossa åtsittande kläder så att luftvägarna hålls fria. Lägg gärna något mjukt under huvudet och flytta bort föremål i närheten som personen kan skada sig på.
Enligt NINDS behandlas epilepsi oftast med anfallsdämpande läkemedel, men behandlingen kan även innefatta kirurgi, implantation av en pacemakerliknande apparat som stimulerar vagusnerven, kostförändringar eller biofeedback. Behandlingen hjälper så många som 80 procent av alla patienter med epilepsi.
Akut medicinsk vård krävs om en patient får flera anfall i följd utan att återfå medvetandet mellan dem, drabbas av ett oväntat anfall under graviditet, eller om ett anfall varar längre än fem minuter. Ring då omedelbart 112.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online