Blåsan är ett muskulöst organ som fungerar som reservoar för urin. Blåsans detrusormuskel expanderar i alla riktningar för att rymma urinen i takt med att blåsan fylls. Sensoriska receptorer överför denna information till ryggmärgen, som i sin tur skickar en signal till hjärnan om att det är dags att tömma urinen från kroppen.
En paralytisk blåsa, även kallad neurogen blåsa, uppstår när blåsans sensoriska nervfibrer förstörs och därmed inte längre kan skicka signalen om att blåsan är full. En onormal mängd urin samlas då upp och blåsan sväller ut, vilket leder till förlorad blåskontroll och en minskad lust att urinera. Det finns flera olika orsaker bakom detta tillstånd.
Tabes dorsalis är en neurologisk sjukdom där ryggmärgens bakre strängar degenererar, vilket stör kroppens reflexer och känsel. Sjukdomen orsakas av syfilis, och patienten kan helt sakna symtom i upp till fem till tjugo år efter den ursprungliga infektionen innan besvären visar sig.
Perniciös anemi är en form av megaloblastisk anemi som främst drabbar äldre vuxna. Anemin orsakas av brist på intrinsic factor (ett glykoprotein), vilket leder till onormal bildning av blodplättar, vita blodkroppar och röda blodkroppar samt en nedsatt förmåga att ta upp vitamin B12. Om tillståndet lämnas obehandlat kan det orsaka permanenta neurologiska skador, tarmsjukdom och skador på ryggmärgen – vilket i sin tur kan leda till en paralytisk blåsa.
En paralytisk blåsa kan också bero på skador på ryggmärgen till följd av infektion, trauma, multipel skleros eller tumörer. Skador på ryggmärgen kan ge en partiell eller total förlust av blåskontroll, eller av förmågan att lagra urin i blåsan.
Skador på hjärnans frontala lober kan också orsaka miktionsrubbningar, det vill säga störningar i urineringsfunktionen. Denna del av hjärnan styr nämligen känslan i blåsan samt känslan i bäckenbotten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online