
Genteknik befinner sig i framkanten av potentiella behandlingar och lovar att förändra framtidens vård av Parkinsons sjukdom.
Genteknik är vetenskapen om genmodifiering – ett forskningsfält som länge använts i jakten på de svårfångade orsakerna till sjukdomar som Parkinson. Eftersom en persons DNA fungerar som livets "ritning" och ofta avgör vilka sjukdomar och egenskaper individen får, kan forskning som avkodar denna sekvens hjälpa till att hitta grundorsaken till sjukdomens uppkomst. Forskarnas hypotes är att eftersom varje individ har en unik gensekvens, bör det vara möjligt att identifiera just den sekvens som hör samman med en viss sjukdom – nyckeln till att förstå mutationernas exakta sammansättning och utveckla riktad behandling mot dessa sekvenser. Därefter kan gentherapi följa, där funktionella sekvenser ersätter de defekta.
Genomvida associationsstudier (GWAS), som söker efter gemensamma mönster i genomsekvenser, har börjat ge lovande resultat. En studie som genomfördes i både Europa och Japan drog slutsatsen att två sekvenser är starkt kopplade till Parkinsons sjukdom – något forskarna ser som en bekräftelse på att en gemensam orsak finns. Fram till senare år har orsaken till Parkinsons sjukdom varit svår att fastställa. Utöver den kontroversiella hypotesen om att defekta gener ligger bakom, finns teorin att miljögifter eller oxidativ stress kan orsaka nedbrytningen av de neuroner som styr sjukdomens symtom. Att fastställa sjukdomens etiologi är angeläget för de drabbade, eftersom sjukdomsförloppet kan leda till allt från skakningar och muskelstelhet till demens och förlust av automatiska rörelser.
Skakningar och stelhet vid Parkinson uppstår bland annat när ämnet L-dopa inte hinner omvandlas till dopamin. Om L-dopa inte når hjärnan kan det istället ombildas till noradrenalin eller adrenalin. När dopaminhalterna blir för låga överaktiveras nucleus subthalamicus – den del av hjärnan som reglerar rörelser – vilket gör att patienterna förlorar kontrollen över sina rörelser.
Helt i framkant av gentekniken finns en terapi baserad på AAV-gentransfer, där det ofarliga AAV-viruset (adenoassocierat virus) används för att föra in gener i kroppens celler. Kliniska studier har börjat visa att en särskild vektor, enzymet glutamatdekarboxylas (GAD), höjer nivåerna av signalämnet GABA i hjärnan. GABA är en hämmande signalsubstans som gör att L-dopa inte omvandlas i förtid, utan hinner bli dopamin i hjärnan där det behövs som mest.
Genteknik kan i framtiden ge oss möjlighet att påverka våra genetiska anlag – men med den möjligheten följer ett stort ansvar. Tidigare försök med genetisk manipulation har präglats av oavsiktliga konsekvenser, och samma risk finns vid behandling av Parkinsons sjukdom. Problem kan uppstå om immunförsvaret stöter bort de inplanterade generna, eller om ingreppet blir verkningslöst för att sjukdomen kräver att flera olika delar av den genetiska sekvensen behandlas samtidigt.
Forskarna måste dessutom noggrant säkerställa att de aktuella gensekvenserna verkligen orsakar Parkinsons sjukdom. Vissa genetiker menar att flera av genomassociationsstudierna innehåller mer betydelselös statistisk variation än verkliga orsakssamband.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online