Cerebral pares: Definition och klassificering

Vad är cerebral pares?

National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS) definierar cerebral pares som en grupp neurologiska tillstånd som uppträder under späd- eller tidig barndom och som permanent påverkar kroppens rörelser och muskelkoordination – men som inte förvärras över tid. Tillståndet orsakas av en onormal hjärnutveckling. De flesta som lever med cerebral pares har fått tillståndet vid födseln, även om det i vissa fall kan bero på en traumatisk skada under spädbarnsåren.

Diagnos

Även om de flesta med cerebral pares föds med tillståndet ställs diagnosen inte alltid omedelbart. Tidiga tecken innefattar ofrivilliga rörelser, stela muskler samt försenad grovmotorik, exempelvis svårigheter att krypa och gå. För att bekräfta diagnosen kan läkare använda undersökningar som magnetkameraundersökning (MRI) eller datortomografi (CT). Diagnosen klassificeras därefter utifrån rörelsemönster och antalet drabbade extremiteter.

Klassificering efter drabbade extremiteter

Cerebral pares kan delas in efter hur många extremiteter som påverkas:

• Tetraplegi (kvadriplegi): alla fyra extremiteter är drabbade.
• Diplegi: även här är alla fyra extremiteter involverade, men benen påverkas i betydligt högre grad än vid tetraplegi.
• Hemiplegi: endast ena sidan av kroppen är drabbad.
• Triplegi: tre extremiteter påverkas, vanligtvis båda armarna och ett ben, enligt Ontario Foundation for Cerebral Palsy.
• Monoplegi: endast en extremitet, oftast en arm, är drabbad.

Klassificering efter rörelsetyp

Rörelseproblemen vid cerebral pares delas in i tre huvudtyper: spastisk, atetoid och ataxisk cerebral pares.

Spastisk cerebral pares

Det främsta symtomet vid spastisk cerebral pares är ökad muskelspänning och stela muskler. Vid överansträngning kan musklerna försvagas, vilket leder till klumpiga rörelser. Behandlingen syftar till att slappna av muskulaturen och kan omfatta fysioterapi, muskelavslappnande läkemedel och skenor för att töja musklerna. Spastisk cerebral pares orsakas av skada på hjärnbarken (cerebrala cortex).

Atetoid cerebral pares

Symtom vid atetoid cerebral pares inkluderar ofrivilliga rörelser och svårigheter med talet. Växlande muskelspänning orsakar de ofrivilliga rörelserna, medan överdrivna ansiktsrörelser leder till talsvårigheterna. Fysioterapi och talterapi kan hjälpa till att lindra symtomen. Enligt Cerebral Palsy Source står den atetoida formen för cirka 25 procent av alla fall. Atetoid cerebral pares orsakas av skador på basalganglierna, som ligger i mellanhjärnan.

Ataxisk cerebral pares

Ataxisk cerebral pares beror på skada i lillhjärnan (cerebellum), som styr balans och koordination. Enligt Cerebral Palsy Source utgör denna form bara 5–10 procent av alla fall. Skadan leder till koordinationsproblem och nedsatt balans. Ytterligare ett besvärligt symtom är darrningar (tremor), som till exempel kan göra det komplicerat att plocka upp en bit mat. Behandlingen kan bland annat omfatta läkemedel som primidon och bensodiazepiner för att minska symtomen.

Att tänka på

För att kunna ställa detaljerade diagnoser kombinerar läkare klassificeringen efter rörelsetyp med klassificeringen efter drabbade extremiteter. En patient med ofrivilliga rörelser som drabbar alla fyra extremiteter lika skulle exempelvis kunna få diagnosen ataxisk tetraplegi.