Dyspraxi kommer från det grekiska ordet "praxis" och syftar på den neurologiska process som styr våra rörelser. Processen omfattar att bilda en idé, planera en handling och utföra en rörelse. Dyspraxi, alltså svårigheter att genomföra dessa funktioner, kan förekomma tillsammans med andra tillstånd som dyslexi, adhd och sensorisk integrationsdysfunktion. Det finns många tecken som kan tyda på att ett barn eller en vuxen har dyspraxi.
Tecken på dyspraxi kan innefatta nedsatt finmotorik när det gäller fingerfärdighet, manipulation och grepp. Större rörelser kan också påverkas, exempelvis balans, hållning och öga-hand-koordination. En person med dyspraxi kan ha svårt med hantverk, att spela ett musikinstrument, skriva på tangentbord, handskrift, att hålla pennor eller verktyg, knäppa kläder eller knyta skosnören.
Personen kan även ha svårt att utöva sport, cykla, köra bil, dansa eller ändra riktning i rörelser. Det är vanligt att personen stöter in i andra eller uppfattas som klumpig. Dessutom kan det vara svårt att avgöra vilken hand som ska användas för en viss uppgift.
Språksymtom vid dyspraxi inkluderar svårigheter att planera och organisera det som sägs, samt problem med uttal, tonhöjd, volym och talhastighet. En person med dyspraxi kan prata i ett vev eller upprepa ord och fraser, och talet kan ha ett oorganiserat innehåll.
Personen kan ha svårt att sätta ljud och stavelser i rätt ordning. Talet kan dessutom vara inkonsekvent, och personen kan behöva säga ett ord flera gånger innan uttalet blir rätt.
Dyspraxi kan orsaka svårigheter med sensorisk integration. En person med dyspraxi kan vara överkänslig eller underkänslig för beröring, ljud, lukter, smak, temperatur, smärta eller ljus.
Personen kan också ha dålig känsla för riktning, tid, hastighet, avstånd eller vikt. Nedsatt visuellt uppfattande och bristande medvetenhet om kroppens position i förhållande till andra föremål kan dessutom förekomma.
Dyspraxi kan också påverka inlärningsprocessen. En person med dyspraxi kan ha svårt att följa instruktioner, koncentrera sig, komma ihåg och slutföra arbete i tid. Det kan vara svårt att avsluta en uppgift, upprätthålla noggrannhet eller fullfölja uppdrag.
Skolarbete kan vara slarvigt och arbetsytan rörig. Ämnen som kräver sekventiellt tänkande, som stavning, skrivande, läsning och matematik, kan påverkas särskilt mycket.
Dyspraxi kan få en persons beteende att verka oberäkneligt. En person med dyspraxi kan undvika svåra uppgifter, bli lätt frustrerad, ha svårt att anpassa sig till nya situationer, ta saker bokstavligt, avbryta andra ofta eller ha svårt att lyssna och förstå.
Dessa beteenden gör det svårare att lyckas i skolan eller på arbetsplatsen. I sin tur kan dessa svårigheter leda till känslomässiga problem som depression, ångest och låg självkänsla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online