Charles Bonnets syndrom (CBS) är ett relativt ovanligt tillstånd där personer utan underliggande psykisk sjukdom upplever dramatiska och mycket detaljerade visuella hallucinationer. Det som kännetecknar syndromet är att den drabbade själv är medveten om att synvillorna inte är verkliga, och att de uteslutant upplevs genom synen – hörsel, känsel och andra sinnesintryck är opåverkade.
Syndromet är uppkallat efter den schweiziske naturforskaren Charles Bonnet, som redan på 1700-talet beskrev fenomenet hos sin egen farfar. De allra flesta som diagnostiseras med CBS är äldre och har redan en känd synskada eller en synnervsskada. Trots detta vet många anhöriga och närstående inte hur de bäst stöttar en person som drabbats. Här följer nio konkreta råd.
Bekräfta vad patientens diagnosen innebär. Se till att patienten förstår att hen lider av CBS och inte av en psykisk sjukdom. Många drabbade drar sig för att berätta om sina upplevelser av rädsla för att betraktas som mentalt instabila. Trygga patienten med att hallucinationerna är ofarliga, tillfälliga och ofta minskar eller försvinner helt med tiden.
Boka tid hos en ögonläkare om patienten inte har undersökts på senare tid. Enligt Royal National Institute for the Blind (RNIB) visar sig Charles Bonnets syndrom ofta hos personer som utvecklar andra synnedsättningar kopplade till åldrande, exempelvis gula fläcken-sjukan (makuladegeneration). CBS hänger också samman med förlorat perifert seende till följd av grön starr (glaukom) samt skador på synnerven.
Låt patienten blinka kraftigt eller sluta ögonen en stund för att hejda en pågående hallucination. Studier från Oxfords universitet tyder på att blockering av visuella intryck kan stoppa synvillorna, åtminstone tillfälligt.
Tänd ljuset och dra för gardinerna så att synvillorna skingras. Hallucinationer vid CBS uppträder i regel bara i svagt ljus eller på natten. Att slå på tv:n kan ge en liknande positiv effekt, eftersom starka visuella intryck gör det svårare för hjärnan att producera egna bilder.
Låt patienten ta en kort tupplur. Hallucinationer tenderar att uppstå oftare hos personer som är trötta och utmattade, vilket gör vila till ett enkelt men effektivt verktyg.
Lär patienten enkla avslappningstekniker, som djupandning eller att fokusera på ett bestämt objekt samtidigt som hen föreställer sig en lugn och trevlig plats. Forskning från University of Queensland tyder på att enbart stress kan vara nog för att framkalla synvillorna.
Be patienten berätta vad hen ser. Visa att du känner till tillståndet och försäkra patienten om att du inte misstänker någon psykisk sjukdom. Att prata med en annan människa kräver koncentration och kan i sig hjälpa till att stoppa en hallucination – samtidigt som det minskar känslan av isolering.
Ta med den drabbade utomhus, om vädret tillåter. Nästan alla CBS-hallucinationer inträffar inomhus i patientens hem. En dos frisk luft kan hjälpa till att avbryta synvillan, och promenaden ger dessutom motion som minskar den stress och oro som episoderna ofta väcker.
Uppmuntra patienten att fysiskt lämna rummet. Att flytta sig till en annan plats kan få illusionen att försvinna lika hastigt som den dök upp, eftersom nya omgivningsintryck bryter hjärnans mönster.
Även om CBS i sig inte är farligt kan upplevelserna vara skrämmande och påverka livskvaliteten. Om hallucinationerna blir frekventa, långvariga eller väcker stark ångest bör patienten få stöd av både ögonläkare och kurator eller psykolog. I vissa fall kan medicinsk behandling övervägas. Det viktigaste du som närstående kan göra är att lyssna utan att döma och påminna patienten om att hen inte är ensam om sitt tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online