Vertigo – en intensiv känsla av att omgivningen snurrar eller att man själv snurrar – kan ibland åtföljas av illamående och kräkningar. Det finns två huvudtyper: perifer yrsel, som utgår från innerörat, och central yrsel, som har sin orsak i hjärnan själv. Om vertigo är farligt beror framför allt på när anfallet inträffar och vad som ligger bakom det.
Yrsel kan vara ett symtom på multipel skleros (MS). I dessa fall beror vertigo vanligtvis på skador på kranialnerverna eller på lesioner i hjärnan. Uppträder yrsel tillsammans med andra neurologiska symtom, som synrubbningar eller känselbortfall, bör du kontakta vården snarast.
En tumör som trycker mot en nerv i innerörat eller ansiktet kan ge upphov till perifer yrsel. Sådana tumörer är dock oftast godartade och går i många fall att behandla effektivt.
Vid sluten huvudskada – när huvudet utsätts för ett kraftigt slag utan att skallbenet fraktureras – kan yrsel vara ett varningstecken på allvarlig inre skada. Yrsel efter en huvudtrafik ska därför aldrig ignoreras utan alltid utredas av läkare.
Eftersom vertigo gör att du kan tappa balansen och få dimmig eller dubbelseende syn är ett anfall högt upp på en stege, ett tak eller en byggnadsställning en verklig fara. Har du återkommande yrsel bör du undvika arbete på höjden och alltid använda skyddsutrustning.
Ett vertigoanfall bakom ratten kan bli dödligt. Vid de första tecknen på yrsel – stanna bilen på en säker plats eller kör försiktigt in till vägkanten och vänta tills anfallet gått över innan du fortsätter köra.
Tala med din läkare för att ta reda på vad som orsakar din yrsel. Det finns behandlingar för många av de underliggande tillstånden, bland annat läkemedel, vestibulär rehabilitering och i vissa fall operation. Sök akut vård om yrseln kommer plötsligt och är svår, eller om den åtföljs av talsvårigheter, synrubbningar, domningar eller svaghet i armar och ben, eftersom det kan vara tecken på stroke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online