Enligt Brain Injury Foundation kan så många som 10 procent av alla amerikanska medborgare drabbas av minst ett anfall under sin livstid. Ett anfall behöver dock inte bero på någon medicinsk åkomma – det kan utlösas av exempelvis stress eller överdriven exponering för tv-skärmar. Bland de personer som drabbas av ett anfall beror endast cirka 1 procent av fallen på epilepsi.
Det är svårt att förutsäga när ett anfall kommer att inträffa, men anfallen går att känna igen och diagnostisera. Nedan följer en genomgång av de fyra anfallstyper som är vanligast förekommande.
Stora anfall, så kallade grand mal, är de lättaste att känna igen. En person som drabbas förlorar medvetandet samtidigt som hen får kraftiga kramper. Anfallet kan pågå i några sekunder och följs ofta av inkontinens och andra tillfälliga förluster av kroppsfunktioner. De rytmiska muskelsammandragningarna gör att anfallet upplevs som mycket våldsamt. När individen återfår medvetandet är hen vanligtvis förvirrad och svag.
Små anfall, eller petit mal, är vanligast hos barn, men i sällsynta fall kan även vuxna drabbas. Dessa anfall förväxlas ofta med dagdrömmeri eller att personen helt enkelt "kopplar bort" sig. Under ett petit mal-anfall kan barnet verka medvetet om sin omgivning, men i realiteten har det ingen kontroll över sitt tillstånd under anfallets duration.
Atoniska anfall misstas lätt för svimning. När en individ drabbas blir musklerna slappa i samma ögonblick som personen förlorar medvetandet. En observatör utan kunskap om denna anfallstyp antar därför ofta att personen bara svimmade kort. Atoniska anfall är vanliga hos ungdomar och kan upphöra helt när personen når vuxen ålder.
Myoklona anfall förknippas ofta med hjärnskador eller hjärntumörer. Anfallets aktivitet liknar både stora och små anfall: precis som vid ett grand mal-anfall kan personen få kramper, och precis som vid ett petit mal-anfall förblir individen medveten. Under kramperna gör armar och ben snabba, ryckiga rörelser. Myoklona anfall uppstår dessutom oftare hos personer som inte har fått tillräckligt med sömn.
Om du eller någon i din närhet drabbas av ett anfall är det alltid klokt att kontakta sjukvården för en ordentlig utredning. Även om ett enstaka anfall sällan tyder på epilepsi kan en läkare fastställa orsaken och, vid behov, rekommendera rätt behandling. Att kunna känna igen de olika anfallstyperna underlättar både diagnosen och den framtida vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online