En rapport om epilepsi kan antingen gå på djupet med tekniska detaljer eller ge en allmän översikt över den kunskap som finns tillgänglig idag. Oavsett inriktning är det viktigaste att anpassa texten efter din målgrupp och ta hänsyn till eventuella särskilda krav. Börja med att brainstorma kring ämnet och anteckna alla idéer som dyker upp. Använd sedan alla tillgängliga resurser på internet för din research. Intervjua gärna experter inom området eller personer som själva har upplevt anfall – det gör rapporten mer trovärdig och engagerande. Skriv därefter ett utkast, korrekturläs noga och avsluta arbetet med redigering och omskrivning. En komplett rapport bör innehålla en inledning, en informativ huvuddel, en sammanfattning samt referenser eller en bibliografi.
Definiera epilepsi ur ett brett perspektiv. Beskriv den elektriska funktionsstörning som uppstår i hjärnan vid ett anfall samt några av de vanligaste yttre fysiska symtomen.
Berätta om de historiska attityder som funnits gentemot personer med anfall genom århundradena, och om hur dessa patienter behandlades förr i tiden.
Redovisa statistik över hur många människor som idag påverkas direkt eller indirekt av sjukdomen – enligt WHO lever cirka 50 miljoner människor världen över med epilepsi. Förklara också varför ämnet är viktigt att studera.
Namnge och beskriv de olika typerna av epilepsi och förklara hur läkare klassificerar dem. Om detaljnivån är viktig kan du jämföra typerna mot varandra. Du kan exempelvis redogöra för hur generaliserade anfall skiljer sig från partiella (fokala) anfall och ge information om undergrupperna inom respektive typ. Glöm inte att även ta upp icke-epileptiska anfall och status epilepticus. Ange vilken del av hjärnan som påverkas och i vilken utsträckning vid varje anfallstyp. Lägg till karaktäristika såsom beteenden som kännetecknar olika anfall.
Redogör för de kända orsakerna till epilepsi samt de tillstånd eller situationer som kan utlösa anfall. Nämn också den höga andel patienter vars orsak förblir okänd.
Beskriv den strategi som en neurolog använder för att diagnostisera en anfallsstörning. Gå igenom de speciella diagnostiska verktyg som används, exempelvis elektroencefalografi (EEG), magnetresonanstomografi (MRI) och datortomografi (CT).
Förklara vilka behandlingsalternativ som finns och vilka biverkningar de kan medföra. Diskutera även de faktorer som påverkar läkarens val av behandling.
Utforska hur människor lever med epilepsi och bibehåller en god livskvalitet. Beskriv korrekta första hjälpen-åtgärder vid anfall. Nämn eventuella stödgrupper och resurser som finns tillgängliga. Återberätta personliga erfarenheter av epilepsi om sådana finns, koppla informationen till läsarens verklighet och ge konkreta exempel.
Repetera kort rapportens huvudpunkter.
Lyft fram områden som behöver ytterligare forskning eller mer offentlig uppmärksamhet.
Presentera eventuella slutsatser eller egna reflektioner om det passar syftet med rapporten.
Lista alla referenser som har använts.
Inkludera minst två pålitliga källor i referenslistan.
Följ noggrant de riktlinjer som gäller för källhänvisningar och citering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online