Kranialnerv VII, eller ansiktsnerven, utgår från hjärnstammen mellan pons och förlängda märgen. Dess främsta uppgift är att styra ansiktets muskler för mimik, samt att förmedla smaksinnesintryck från tungan och munhålan. När denna nerv skadas visar sig skadan oftast tydligast i ansiktet och ögonen. Orsakerna kan vara allt från komplikationer efter medicinska ingrepp till tumörer och infektioner.
I nästan 75 procent av fallen orsakas ansiktsförvrängning av en inflammation i ansiktsnerven. Inflammationen, som orsakas av en bakterie, kallas vanligen Bells pares och är relativt vanlig, särskilt hos personer med diabetes. Vid ansiktsförlamning drabbas oftast bara ena sidan, men i sällsynta fall kan båda sidor påverkas. En hängande mungipa, dreglande och överdriven tårproduktion från ett öga är de vanligaste symtomen. Dessutom kan smakkänslan i tungan framtill och på den drabbade sidan av ansiktet minska. I de flesta fall läker förlamningen med behandling, även om cirka 20 procent får bestående besvär. Vissa patienter, särskilt äldre, har sämre förutsättningar för en fullständig återhämtning.
Fotofobi kan orsakas av soligt väder, allergier, migrän och andra mindre åkommor, och är även en del av det naturliga åldrandet. Om tillståndet kvarstår längre än en eller två dagar kan det dock vara ett symtom på ett allvarligare problem. En infektion i antingen kranialnerv VII eller synnerven kan orsaka ljuskänslighet, liksom flera andra problem med ögonen. En infektion följs normalt av svullna ögon, rodnad och överdriven tårproduktion. Uppträder dessa symtom tillsammans med ljuskänslighet bör du omedelbart kontakta en läkare. Ju tidigare du söker vård, desto enklare blir behandlingen och risken för återfall minskar.
Kranialnerven styr mer än hälften av smaklökarna på tungan och i munhålan. Skadas därför ansiktsnerven kan smaksinnet förändras eller helt försvinna. Oftast upplevs söt, kryddig eller annan smakrik mat som smaklös. I andra fall försvinner känslan helt i den främre två tredjedelarna av tungan. Denna biverkning hänger oftast samman med Bells pares och är sällan det första tecknet på en nervskada.
När ansiktsnervens banblockeras fungerar inte musklerna efter blockeringen som de ska. Utan en intakt nervkoppling är en vanlig följdföljd att ett ögonlock inte kan stängas. Detta kan ske helt, utan några blinkningar alls, eller delvis, så att locket endast stängs halvvägs. Båda varianterna tyder oftast på antingen en infektion i nerven eller en stroke. Lämnas en skadad ansiktsnerv obehandlad kan tillståndet bli allvarligt och i vissa fall till och med livshotande.
Kontakta läkare snabbt om du plötsligt upplever ansiktssvaghet, svårigheter att stänga ett öga eller kraftig ljuskänslighet. En tidig diagnos och behandling ger bästa chansen till full återhämtning och minskar risken för bestående skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online