Parkinsons sjukdom uppstår när en specifik region i hjärnan, substantia nigra, skadas. Detta stör produktionen av signalsubstansen dopamin. Signalsubstanser är kemiska ämnen som överför impulser (meddelanden) mellan nervceller, och när dopaminnivån sjunker försämras impulsöverföringen till de motoriska nerverna som styr rörelser. Resultatet blir darrningar och nedsatt rörlighet.
MPTP (metyl-4-fenyl-1,2,5,6-tetrahydropyridin) är ett ämne som kan utlösa en form av Parkinsons sjukdom. Eftersom MPTP selektivt förstör dopaminproducerande celler har det dessutom blivit ett viktigt forskningsverktyg, där det används för att skapa djurmodeller av sjukdomen och testa nya behandlingar.
MPTP är kemiskt besläktat med det olagliga gatudroget MPPP. Om en batch MPPP blir förorenad eller tillverkas felaktigt kan MPTP bildas som en biprodukt. När MPTP sedan metaboliseras (bryts ner) i kroppen omvandlas det till ett neurotoxin – ett kraftfullt gift som riktar sig direkt mot nervceller. I detta fall angriper toxinet specifikt de dopaminproducerande neuronerna i substantia nigra.
När MPTP skadar nervcellerna sjunker dopaminnivåerna, och personen börjar uppvisa samma symtom som vid idiopatisk (med okänd orsak) Parkinsons sjukdom:
Ansiktsmusklerna kan också bli relativt orörliga, vilket ger ett karakteristiskt maskliknande ansiktsuttryck.
MPTP-inducerad Parkinsons sjukdom uppträder annorlunda än den idiopatiska formen, som vanligtvis utvecklas långsamt under flera år. Eftersom neurotoxinet orsakar snabba skador på nervcellerna kan symtomen debutera redan inom några dagar efter exponeringen.
Det finns även en åldersskillnad: idiopatisk Parkinson drabbar vanligtvis personer som är 60 år eller äldre, medan MPTP-Parkinson framför allt ses hos betydligt yngre drogbrukare, ofta i 20-årsåldern.
Behandlingen av MPTP-inducerad Parkinsons sjukdom är densamma som vid idiopatisk Parkinson. Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke ingår bland annat antikolinerga läkemedel, som minskar darrningarna. Levodopa höjer dopaminnivåerna, medan dopaminagonister efterliknar dopaminets verkan – båda läkemedelsgrupperna förbättrar rörligheten eftersom de stärker impulsöverföringen genom motorneuronerna.
Övriga behandlingsalternativ inkluderar:
Medan symtomen vid vissa former av läkemedelsinducerad Parkinsonism (till exempel orsakad av haloperidol eller klorpromazin) är reversibla, är skadan på hjärnan permanent vid MPTP-exponering. Även andra neurotoxiner kan ge bestående skador, bland annat kolmonoxid, mangandamm och koldisulfid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online