Sensoriska anfall – symtom, orsaker, diagnos och behandling

Sensoriska anfall, ibland kallade fokala anfall med sensoriska symtom, är en undergrupp av partiella epileptiska anfall som stör sinnena: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Vissa människor föds med tillståndet, medan andra utvecklar det senare i livet. Anfallen varar oftast bara några sekunder och saknar vanligtvis kramper och andra synliga symtom, vilket gör dem svåra att upptäcka både för personen själv och för omgivningen.

Typer av sensoriska anfall

Sensoriska anfall ser olika ut från person till person och förekommer i flera former:

• Visuella anfall: Patienten kan se ljusglimtar, uppleva levande hallucinationer eller tappa synen under en kort period.
• Vertiginösa anfall: Dessa orsakar yrsel och känsla av ostadighet.
• Olfaktoriska anfall: Patienten känner dofter som inte finns på riktigt, exempelvis rök eller en metallisk lukt.
• Auditiva anfall: Patienten hör ljud, till och med musik, som andra personer inte kan uppfatta.
• Somatosensoriska anfall: Karakteriserade av en stickande eller värmande känsla genom hela kroppen. Detta är den vanligast rapporterade typen av sensoriskt anfall.

Diagnos

Det finns inget enskilt test som kan fastställa sensoriska anfall. Vid misstanke om anfallsstörning krävs en grundlig undersökning av en neurolog. Sensoriska anfall är svåra att diagnostisera och förväxlas lätt med andra medicinska tillstånd, särskilt psykiatriska sjukdomar. Att utesluta andra diagnoser är därför första steget i utredningen.

MRT-undersökningar och EEG kan visa hjärnaktivitet som tyder på sensoriska anfall, men ett "normalt" resultat utesluter inte nödvändigtvis en anfallsstörning. Patientens egen beskrivning av symtomen är ofta det mest värdefulla verktyget vid diagnos.

Orsaker

Sensoriska anfall är ett symtom på störningar i hjärnans elektriska aktivitet. Med undantag för små barn och äldre patienter går orsakerna till anfallen oftast inte att fastställa. Läkare söker efter bakomliggande orsaker för att kunna välja bästa behandlingsmetod. Genetiska avvikelser, hjärnsjukdomar och hjärnskador kan vara bidragande faktorer i vissa fall.

Behandling

Läkemedel är oftast framgångsrikt för att behandla sensoriska anfall. Behandling av eventuell bakomliggande sjukdom leker normalt till att anfallen kontrolleras. Alternativa behandlingsmetoder inkluderar nervstimuleringsterapi, en kolhydratfattig och fettrik kost samt, i sällsynta fall, kirurgi. Enstaka anfall kan i vissa situationer inte kräva någon behandling alls.

När du bör söka vård

Många personer med sensorisk anfallsstörning är omedvetna om att de har tillståndet. Det är inte ovanligt att ett sensoriskt anfall fungerar som en aura – en varning – inför ett mer omfattande anfall. Även om den medicinska professionen generellt betraktar sensoriska anfall som godartade, bör du alltid söka läkarvård om du misstänker att du har haft något slags anfall.