
Den skotske anatom och kirurg Sir Charles Bell var under 1800-talet den första som identifierade och dokumenterade sambandet mellan den sjunde hjärnnerven och de muskler som styr vår ansiktsmimik. När denna nerv blir inflammerad och kommer i kläm uppstår en tillfällig förlamning av ena sidan av ansiktet – ett tillstånd som kallas Bells pares.
Personer med diabetes löper större risk att drabbas av Bells pares, liksom kvinnor i tredje trimestern av graviditeten och personer med immunsupprimerande tillstånd som hiv. Även exponering för vissa virus och bakterier har kopplats till tillståndet, bland annat herpes simplex – viruset som orsakar munsår – samt viral meningit (hjärnhinneinflammation).
För att undersöka ditt ansikte behöver du bara en spegel. Gå igenom punkterna nedan för att avgöra om dina symtom tyder på Bells pares.
Bells pares känns igen framför allt genom sin akuta debut. Många vaknar med en hängande ansiktshalva utan förvarning. Tidiga tecken kan dock ibland förekomma dagen innan – smärta i örat eller nacken, ett torrt öga eller en stickande känsla runt läpparna – men dessa signaler förbises ofta eller ignoreras helt.
Titta i spegeln för att kontrollera att bara ena sidan är påverkad. Vid Bells pares avbryts nervsignalerna som styr ansiktsmimiken samt produktionen av tårar och saliv. Tillståndet ger ensidiga symtom, vilket innebär att endast ena ansiktshalvan drabbas. Den sidan hänger, kan kännas svag och se sned ut. Ryckningar eller muskelkramper kan också förekomma.
Bells pares påverkar inte din syn. Däremot blir det ena ögat ofta torrt, och det kan vara svårt eller rent av omöjligt att blunda med det. Samtidigt kan ögat ibland tåra överdrivet mycket.
Bekräfta att du fortfarande kan röra tungan normalt. Den skadade nerven styr salivproduktionen i en del av munnen, vilket kan göra att munnen känns torr och bomullsliknande. Smaksinnet kan också vara nedsatt, men Bells pares hindrar dig inte från att röra tungan.
De flesta med Bells pares känner inget obehag alls, men en del drabbade upplever värk bakom örat eller i nacken.
Eftersom plötslig ansiktsförlamning också kan bero på andra, allvarligare tillstånd som stroke, bör du alltid kontakta sjukvården snarast om symtomen kommer akut. En läkare kan ställa diagnosen och rekommendera behandling – ofta kortison – som har bäst effekt om den påbörjas tidigt efter symtomdebut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online