Glutenkänslighet förekommer hos personer med celiaki (glutenintolerans). Personer som lider av celiaki kan inte äta gluten, det protein som finns i vete, korn och råg. Celiaki ger upphov till en rad olika symtom, både mag-tarmrelaterade och neurologiska, vilket har lett till spekulationer om en eventuell koppling till Parkinsons sjukdom.
Celiaki är en autoimmun sjukdom som drabbar ungefär 1 av 133 personer världen över. Hos dessa personer skadar gluten de små fingerlika utskotten i tunntarmen som kallas tarmtömmar (villi), vilket leder till nedsatt upptag av näring.
Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som drabbar 1,5 miljoner amerikaner. Den drabbar oftast personer över 50 års ålder och kännetecknas av darrningar, stelhet, långsammare rörelser och nedsatt balans. Det har spekulerats mycket om en möjlig koppling mellan celiaki och Parkinsons sjukdom, men hittills saknas entydiga vetenskapliga studier som bekräftar ett direkt samband.
Neurologiska symtom kan förekomma hos patienter med celiaki även helt utan mag-tarmbesvär. Detta är en av huvudorsakerna till att celiaki ofta underdiagnostiseras och sällan misstänks när patienter söker vård för neurologiska problem. Redan 1966 beskrev forskarna Cooke och Smith för första gången de neurologiska manifestationerna av celiaki, bland annat perifer neuropati, myelopati, muskelsvaghet i ögonen, epilepsi och demens. Innan dess associerade läkare celiaki endast med mag-tarmproblem som viktförändringar, diarré och/eller förstoppning, anemi och vitaminbrist.
Faktum är att neurologiska problem kan uppstå även när patienter med celiaki inte uppvisar några mag-tarmsymtom alls. År 2008 upptäckte forskare vid Mayo Clinic ett tydligt samband mellan celiaki och demens samt kognitiv svikt. Enligt många läkare bör celiaki därför beaktas vid utredning av patienter med neurologiska symtom, även när det inte finns några mag-tarmbesvär.
Nya studier har antytt att ett ännu bredare spektrum av neurologiska störningar kan vara kopplat till celiaki och glutenkänslighet: migrän, encefalopati, korea, hjärnstamsdysfunktion, myelopati, mononeurit multiplex och ett Guillain-Barré-liknande syndrom. Dessa samband behöver dock bekräftas genom större epidemiologiska studier. Andra undersökningar har dessutom visat en hög förekomst av glutenkänslighet vid genetiska neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis ärftlig spinocerebellär ataxi och Huntingtons sjukdom.
Studier av glutenfri kost hos patienter med glutenkänslighet och neurologiska syndrom har visat blandade resultat. Kostförsök med patienter som lider av schizofreni och autism – två tillstånd som kopplats till celiaki – gav inga entydiga slutsatser. Ytterligare forskning om hur en glutenfri kost påverkar nervsystemet behövs därför.
Enligt Dr. Joseph Murray vid Mayo Clinic finns flera teorier som kan förklara kopplingen mellan celiaki och kognitiv svikt:
1) Näringsbrist till följd av nedsatt näringsupptag
2) Inflammatoriska cytokiner – kemiska signalämnen vid inflammation som kan orsaka problem i hjärnan
3) Immunologiska angrepp mot hjärnan som kan förekomma hos vissa patienter med celiaki
För patienter med celiaki som redan har utvecklat kognitiv svikt kan en strikt glutenfri kost möjligen förbättra symtomen. Även om inget direkt samband mellan Parkinsons sjukdom och celiaki har identifierats hittills, finns det tillräckligt med forskning för att antyda att patienter med celiaki och neurologiska symtom som liknar Parkinsons – såsom darrningar, kognitiv svikt och neuropati – kan må bättre på en glutenfri diet. Kontakta alltid din läkare innan du gör större kostförändringar, särskilt om du misstänker glutenkänslighet eller celiaki.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online