Anfallsliknande tillstånd: 11 tillstånd som ser ut som anfall men inte är det

Anfallsliknande tillstånd (eller pseudokramper) är händelser som liknar epileptiska anfall men inte orsakas av onormal elektrisk hjärnaktivitet. Korrekt diagnos är kritisk eftersom behandling skiljer sig helt. Video-EEG-övervakning är guldstandard för differentiering.

Vanliga anfallsliknande tillstånd

1. Synkope (Besvimning)

Plötslig minskning av hjärnperfusion orsakar kort medvetslöshet. Föregås av yrsel, illamående, tunnelvision. Snabb återhämtning när liggande. Ingen postiktal förvirring. Vanliga utlösare: stående, smärta, rädsla, dehydrering.

2. Psykogena non-epileptiska anfall (PNES)

Kallades tidigare "pseudokramper". Involontära motoriska/beteendemässiga episoder från psykologisk distress, inte kortikal urladdning. Drag: asynkrona rörelser, bäckenstöt, sida-till-sida huvudskakning, ögon stängda, varierande varaktighet, ingen tungbett eller inkontinens. Ofta hos patienter med trauma/PTSD. Diagnostiseras med video-EEG som visar normal ictal EEG.

3. Migrän med aura

Visuella (skimmerande skotom), sensoriska, eller talstörningar kan likna fokala anfall. Vanligtvis gradvis debut (minuter), följt av huvudvärk. "Alice i Underlandet" syndrom (metamorfopsi) är sällsynt.

4. Narkolepsi / Kataplexi

Plötslig muskelsvaghet utlöst av starka känslor (skratt, överraskning). Medvetande bevaras. Sövnattacker kan likna absensanfall. Diagnostiseras med polysomnografi/MSLT.

5. Vestibulära störningar

Yrsel, fallattacker (Tumarkins otolitkris) orsakar fall utan medvetslösnedsättning. Nystagmus, hörselskada, tinnitus accompagnerar.

6. Hjärtarytmier

Brady- eller tacharytmier orsakar cerebral hypoperfusion → synkope med korta myokloniska ryckningar (konvulsiv synkope). EKG, Holter, loop recorder behövs.

7. Metabola störningar

• Hypoglykemi: Tremor, förvirring, medvetslöshet, anfall. Diabetiker på insulin/sulfonylureer.
• Hyponatremi/Hypernatremi: Encephalopati, anfall.
• Hyperkalcemi: Förändrat mentalt tillstånd, koma.
• Hepatisk/uremisk encefalopati: Asterixis, förvirring, anfall.

8. Läkemedelstoxicitet / Abstinens

• Antidepressiva, antipsykotika, opioid, stimulans: Kan sänka anfallströskel.
• Alkohol/benzodiazepin abstinens: Delirium tremens, generaliserade tonisk-kloniska anfall (6–48 timmar efter avslut).

9. Transitorisk ischemisk attack (TIA)

Fokala neurologiska defikter (svaghet, afasi, synförlust) varar <24 timmar. Till skillnad från anfall, inga positiva symptom (ryckningar), inget postiktalt tillstånd. Akut vaskulär utredning behövs.

10. Konversionsstörning (Funktionell neurologisk symtomstörning)

Motoriska/sensoriska defikter (paralys, blindhet, anfall) inkonsekventa med neuroanatomisk. "La belle indifférence" ibland närvarande. Uteslutningsdiagnos.

11. Rörelsesjukdomar

Paroxysmal dyskinesi, tics, stereotypier, Sandifer syndrom (GERD-relaterad posturer hos spädbarn).

Diagnostisk tillvägagångssätt

1. Detaljerad anamnes (vittnesbeskrivning, utlösare, pre/post-iktala drag).
2. Neurologisk undersökning.
3. Rutin EEG → om normal, överväg ambulatorisk/video-EEG.
4. MRI hjärna (om fokala drag).
5. Lab: glukos, elektrolyter, njur/lever, toxikologi.
6. Hjärtutredning om synkope misstänks.

Felaktig diagnos leder till onödiga antiepileptika (biverkningar, kostnad) och fördröjer korrekt terapi (KBT för PNES, hjärtablation för arytmi, etc.). Remiss till epileptolog motiveras vid osäkra fall.