Parkinsons sjukdom är en av de äldsta kända neurologiska sjukdomarna i mänsklighetens historia. Redan för cirka 5 000 år sedan fanns det i Indien ett folkmedicinskt system som kallas ayurveda, där man diagnostiserade och behandlade personer med symtom som idag skulle klassificeras som Parkinsons sjukdom. För ungefär 2 500 år sedan utforskade den kinesiska medicinska och andliga texten Nei Kung den så kallade skak sjukan samt de örter som användes för att lindra symptomen. I början av 1800-talet skrev en brittisk läkare en uppsats med titeln "An Essay on the Shaking Palsy" ("Om den skakande förlamningen"), vilket gav sjukdomen dess moderna medicinska erkännande. Idag, mer än två sekel senare, har forskningen tagit oss betydligt närmare att förstå orsakerna bakom sjukdomen och att utveckla effektiva behandlingar.
Dr. James Parkinson publicerade sin banbrytande uppsats om sjukdomen 1817, efter att ha observerat sex patienter som led av skak sjukan under sina promenader i sitt Londons närområde. I sitt arbete uppmanade han den medicinska världen att söka ett botemedel mot åkomman – ett uppdrag som kom att forma forskningen under lång tid framöver.
Sextio år efter att Parkinsons uppsats publicerades tog den franske neurologen Jean-Martin Charcot sig an utmaningen att hitta ett botemedel mot sjukdomen. I erkännande av Parkinsons avgörande bidrag valde Charcot att ge sjukdomen dess nuvarande namn – Parkinsons sjukdom.
År 1957 grundades Parkinson's Disease Foundation med syftet att studera sjukdomen och samla in pengar för att bekämpa den degenerativa åkomma som främst drabbar personer över 60 års ålder. Sedan dess har många andra organisationer runt om i världen engagerat sig i finansiering och forskning kring sjukdomen.
På 1960-talet gjorde forskarna en avgörande upptäckt: patienter med Parkinsons sjukdom hade brist på signalsubstansen dopamin i hjärnan. Detta ledde till att man började ordinera läkemedlet levodopa, som hjälpte till att minska okontrollerbara muskelrörelser, balanssvårigheter och sluddrigt tal hos patienterna. Läkarna konstaterade även att genetiska faktorer spelade roll, eftersom flera medlemmar i samma familjer drabbades av sjukdomen.
Tv- och filmstjärnan Michael J. Fox blev kanske den mest kända personen som lever med Parkinsons sjukdom. Hans stiftelse har hittills samlat in mer än 90 miljoner dollar till Parkinsonforskning, vilket bidragit till att stimulera många studier och experimentella behandlingar. Sjukdomen är idag den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen bland äldre, endast överträffad av Alzheimers sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online