Njurerna utför flera livsviktiga funktioner i kroppen, bland annat att avlägsna avfallsämnen, bilda urin och reglera kroppens elektrolytbalans. Personer med vissa underliggande sjukdomar kan drabbas av en gradvis försämring av njurfunktionen över tid. Denna successiva förlust av njurarnas förmåga att sköta sina uppgifter kallas kronisk njursvikt. Din prognos och dina behandlingsmöjligheter beror i hög grad på hur tidigt njursvikten upptäcks. Skadan går inte att ångra, men rätt behandling kan ofta stabilisera tillståndet och minska risken för att utveckla njursvikt i slutstadium.
Friska och fullt fungerande njurar är nödvändiga för att avfallsämnen inte ska ansamlas och spridas i kroppen. Njurarna utsöndrar avfall som urea vidare till de nedre delarna av urinvägarna. Om njurarna börjar svikta minskar deras förmåga att bearbeta och utsöndra avfallsämnen. En ansamling av avfall kan leda till allvarligare tillstånd som hjärtsjukdom, leversvikt och störningar i immunförsvaret. Ju längre njursvikten får fortgå och ju mer avfall som hinner byggas upp, desto större är risken för allvarliga komplikationer. Om kronisk njursvikt lämnas obehandlad kan den bli så svår att en njurtransplantation krävs.
Kronisk njursvikt uppstår inte plötsligt – det är snarare ett symtom på en bakomliggande sjukdom. Diabetes och högt blodtryck är två av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt. Andra orsaker kan vara återkommande njurinfektioner, långvarig exponering för höga halter av bly eller koltetraklorid, urinstopp på grund av hinder som tumörer eller njursten, förträngning av njurartären (njurartärstenos) samt Alports syndrom.
I början ger kronisk njursvikt oftast inga märkbara symtom. Först när njurfunktionen sjunkit till omkring 75 procent av normal kapacitet kan problem börja kännas. Tidiga symtom kan vara hicka, huvudvärk, klåda, frekvent trötthet, kraftlöshet, illamående och viktnedgång. Allteftersom njurarna fortsätter att svikta blir symtomen allvarligare. Du kan då uppleva blodblandad kräkning, ständig törst, minskad urinproduktion, onormalt mörk urin, svullnad i anklarna, anemi och/eller humörsvängningar. Kontakta läkare omgående om du märker något av dessa symtom. Kom ihåg att symtomen ibland kan vara atypiska – berätta därför för din läkare om allt du lagt märke till som känns ovanligt.
Behandlingen sker på flera plan samtidigt. Läkarna försöker både behandla den underliggande sjukdom som orsakar njursvikten och lindra de symtom som njursvikten medför. Din läkare rekommenderar sannolikt livsstils- och kostförändringar i kombination med mediciner anpassade efter din sjukdom. Ytterligare kostomläggningar kan hjälpa till att förhindra ytterligare njurskador. Vanliga kostråd vid kronisk njursvikt är ett begränsat intag av protein, elektrolyter, natrium, kalium och fosfor. Om njursvikten fortskrider tillräckligt långt kan du behöva dialysbehandling för att filtrera bort avfallsämnen från kroppen. I de allvarligaste fallen krävs en njurtransplantation.
Om du har någon sjukdom som du vet kan leda till njursvikt, prata med din läkare om hur du bäst skyddar dina njurar. Många av de kostråd som bromsar utvecklingen av njursvikt hjälper också till att förebygga den. Diabetiker bör noga följa sin läkares riktlinjer, och personer med högt blodtryck behöver begränsa saltintaget i kosten. Daglig motion bidrar också till att hålla njurarna friska. Begränsa dessutom intaget av kvicksilver och bly och undvik exponering för gifter och lösningsmedel som koltetraklorid. Avstå även från droger och alkoholmissbruk, eftersom båda kan öka risken för kronisk njursvikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online