Tillsammans med urinledarna, urinblåsan och urinröret är njurarna det centrala organet i urinvägssystemet. Kroppens två njurar ligger mitt på ryggen, under revbenen, på vardera sidan om ryggraden. Njurarnas funktion påverkar blodtrycket direkt – och omvänt påverkas deras arbete av förändringar i blodtrycket. Detta ömsesidiga beroende gör njurarna till en nyckelspelare i kroppens blodtrycksreglering.
Njurarnas viktigaste uppgift är att avlägsna avfallsämnen från blodet samtidigt som de upprätthåller blodets volym. Varje dag filtrerar njurarna cirka 190 liter blod. När blodet passerar njurarnas filtreringsenheter – nefronerna – siles avfallsprodukter och överskottsvätska ut. Detta bildar urin, som via urinledarna transporteras till urinblåsan och lagras där tills det lämnar kroppen. Njurarna reglerar blodtrycket dels genom att utsöndra enzymet renin, dels genom att kontrollera blodets volym.
Nefronerna är njurens funktionella byggstenar. Varje njure innehåller omkring en miljon nefroner, och varje nefron har en struktur som kallas glomerulus – ett litet kärlknippe som fungerar som filter. Glomerulus ser till att proteiner och blodceller stannar kvar i blodet, medan överskottsvätska och avfallsämnen passeras ut. Samtidigt återförs livsviktiga ämnen som natrium, fosfor och kalium till blodet i exakt den mängd som krävs för kroppens elektrolytbalans. Genom att styra kroppens totala blodvolym påverkar nefronerna även blodtrycket.
Mängden blod som cirkulerar i kroppen har ett direkt samband med blodtrycket. Sjunker blodvolymen sjunker också trycket, och ökar volymen stiger trycket. Njurarna bestämmer blodvolymen på två sätt: genom att avgöra hur mycket vatten och salt som ska återabsorberas till kroppen, samt genom att frisätta renin.
Njurarna producerar och utsöndrar enzymet renin för att reglera blodtrycket. När blodtrycket sjunker frisätts renin, vilket startar bildningen av ämnet angiotensin. Angiotensin höjer blodtrycket på två sätt: det drar först ihop blodkärlen, vilket direkt ökar trycket, och stimulerar därefter frisättningen av aldosteron – ett hormon som får njurarna att återföra mer vatten och salt till blodet, vilket ytterligare höjer blodtrycket.
Både högt och lågt blodtryck försämrar njurarnas funktion. Kroniskt högt blodtryck skadar de små blodkärlen i nefronerna, så att de med tiden inte längre klarar av att filtrera bort avfallsämnen från blodet. Blodtrycket i glomerulus är dessutom högre än i övriga kroppen, och just denna tryckskillnad driver vätskan genom de filtrerande membranen. Varje förändring i blodtrycket rubbar denna balans, vilket innebär att glomerulus inte kan filtrera blodet ordentligt.
Är njurarna sjuka eller skadade – särskilt vid glomerulära sjukdomar – återförs inte rätt mängd vatten och lösta ämnen till blodomloppet. Sjukdom kan också störa produktionen och frisättningen av renin, vilket kan leda till både högt och lågt blodtryck. För personer med njursjukdom är det därför extra viktigt att hålla blodtrycket på en normal nivå, eftersom det gynnar njurarnas funktion och kan bromsa sjukdomsförloppet. Regelbundna blodtryckskontroller, medicinering enligt läkares ordination och en njurvänlig livsstil kan göra stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online