
Ett bentäthetstest, även känt som en DXA-undersökning, kan hjälpa till att avgöra om en person löper risk för osteoporos – en sjukdom som gör skelettet svagare och mer benäget att brytas. Undersökningen använder röntgenstrålar för att mäta hur mycket mineraler, exempelvis kalcium, som finns i en viss del av benet. Mörka fläckar kan indikera var benet är mindre tätt och innehåller mindre kalcium.
Ett bentäthetstest fungerar ungefär som en vanlig röntgen och tar bilder på skelettet, vanligtvis ryggraden och höften. Mindre maskiner kan mäta bentätheten i handleder, vrister eller fötter, men en central undersökning som omfattar ryggrad och höft är oftast mest tillförlitlig för att upptäcka låg bentäthet. Undersökningen är smärtfri och utsätter personen för en mycket liten mängd strålning – cirka en tiondel av vad en vanlig röntgen ger.
Mörka fläckar på ett bentäthetstest kan tyda på områden där benet är mindre tätt. Detta kan orsakas av osteoporos eller andra faktorer. Vissa former av bencancer, så kallade osteolytiska cancerformer, kan också ge upphov till mörka fläckar på en benskanning, eftersom de minskar benets täthet.
Läkaren presenterar vanligtvis resultaten av ett bentäthetstest som två tal: ett T-värde och ett Z-värde. T-värdet jämför patientens bentäthet med bentätheten hos en frisk 30-åring. Ett T-värde mellan +1 och −1 betraktas som normalt, medan ett värde mellan −1 och −2,5 visar låg bentäthet som inte är tillräckligt uttalad för att diagnostiseras som osteoporos. Ett T-värde lägre än −2,5 tyder på osteoporos.
Z-värdet jämför i stället patientens bentäthet med någon i samma ålder. T-värdet är mest användbart för att diagnostisera osteoporos, men Z-värdet kan hjälpa till att avgöra om ett annat underliggande tillstånd orsakar eller bidrar till den låga bentätheten.
Mörka fläckar på en bentäthetskanning kan vara ett tecken på osteoporos, men det är upp till läkaren att ställa diagnosen, oftast utifrån T-värdet från undersökningen. Osteoporos gör skelettet skört och benen bryts lättare. Sjukdomen drabbar både män och kvinnor, men kvinnor drabbas oftare. Osteoporos ger ofta inga symtom förrän benen blivit så svaga att ett benbrott inträffar. Frakturer i höft och ryggrad är särskilt besvärande och kan leda till livslånga konsekvenser, exempelvis gångsvårigheter.
Om det finns mörka fläckar på bentäthetstestet och/eller patienten får ett lågt T-värde kan läkaren diagnostisera osteoporos. Bisfosfonater, läkemedel som hjälper till att bygga upp bentätheten, är den vanligaste behandlingen mot osteoporos. Hormoner kan också hjälpa, men bisfosfonater är betydligt effektivare och mer använda. Vanligen tas bisfosfonater i upp till fem år för att bibehålla friska ben.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online