Människans ryggrad består av 24 ben, så kallade kotor, som ligger staplade ovanpå varandra. Mellan kotorna finns diskar som fungerar som stötdämpare och har en geléliknande substans i sin kärna. När något går fel med dessa diskar kan det leda till smärta och nedsatt rörlighet – men hur vet man skillnaden mellan en utskjutande skiva och ett riktigt diskbråck?
Ett diskbråck uppstår när kärnan inuti disken börjar glida ut från sin normala position. Det finns tre klassificeringar av diskbråck, ordnade efter allvarlighetsgrad: protrusion, extrusion och sequestration.
En protrusion uppstår när den geléliknande substansen har brutit sig ur kärnan men fortfarande hålls kvar inom diskens yttervägg. Detta är det tidigaste och mildaste stadiet av diskbråck.
Vid en extrusion har en del av den geléliknande substansen trängt ut genom diskens vägg och genomborrat det bakre längsgående ligamentet. Detta stadium är mer allvarligt och ger ofta tydligare symtom.
Vid sequestration har ett fragment av disken lossnat helt och hamnat fritt i ryggkanalen. Detta är den mest allvarliga formen av diskbråck, som är extremt smärtsam och kräver omedelbar medicinsk vård.
Beroende på hur allvarligt bråcket är kan symtomen variera från lokal ryggsmärta till utstrålande smärta, domningar eller svaghet i armar och ben. Sök vård akut om du upplever förlamningssymtom, problem med blåsfunktion eller plötslig kraftig svaghet i extremiteterna.
En utskjutande skiva är helt enkelt den minst allvarliga graden av diskbråck. Med andra ord är en utskjutande skiva alltid ett diskbråck, men inte alla diskbråck är utskjutande skivor. Ju tidigare tillståndet upptäcks och behandlas, desto bättre är prognosen – därför är det viktigt att kontakta läkare vid ihållande ryggbesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online