Muskelkramp i ryggen kännetecknas av plötsliga sammandragningar och smärta som kan vara både plågsamma och begränsande i vardagen. Vanliga orsaker är spända muskler, vätskebrist, långvarigt stående eller sittande, ansträngande rörelser, nervskador samt trötthet. Även brist på mineraler som kalcium, magnesium och kalium i kroppen kan ligga bakom. I vissa fall orsakas krampen av underliggande sjukdomar som cerebral pares eller multipel skleros.
Det finns flera naturliga behandlingsmetoder som kan hjälpa dig att hantera orsakerna bakom muskelkramp i ryggen. Här går vi igenom de viktigaste stegen.
Kontakta din läkare om du lider av kroniska muskelkramper i ryggen. Läkaren kommer att ta en fullständig medicinsk historia och ställa frågor om de kramper du upplever. Du får genomgå en fysisk undersökning för att fastställa källan till krampen, eller en neurologisk undersökning för att avgöra om en nervskada ligger bakom. Blodprov tas för att kontrollera dina nivåer av kalcium, magnesium och kalium. En arteriografi kan också utföras för att bedöma ditt blodflöde.
Kroppen är beroende av kalcium för att muskler, hjärta och organ ska fungera korrekt. En brist på detta mineral kan orsaka muskelkramper. Ät mer kalkrik mat genom att lägga till fettfria mejeriprodukter, yoghurt och mjölk, ostar av olika sorter, melass och tofu i din kost. Konsumera även paranötter, torkade fikon, mörka bladgrönsaker, hasselnötter, konservad lax, sardiner, ostron, kål och broccoli. Sojamjölk, flingor och juicer berikade med kalcium är ett annat utmärkt sätt att få i sig det dagliga behovet för friska muskler.
Vuxna mellan 19 och 50 år behöver 1 000 mg kalcium per dag, medan personer över 51 år behöver 1 200 mg dagligen. Gravida kvinnor och ammande kvinnor behöver 1 300 mg kalcium per dag för att hålla sig friska och förebygga muskelkramper. Ta ett 500 mg kalciumtillskott i kapselform tre gånger dagligen med 2,4 dl vatten.
Möjliga biverkningar av kalciumkonsumtion är magbesvär och förstoppning – minska dosen om du märker dessa symtom. Om du har sarkoidos, njursjukdomar eller cancer bör du avstå från kalciumtillskott om inte din läkare rekommenderar annat. Kalcium kan interagera med alendronat, aluminiumhaltiga antacida, blodtrycksmediciner, kolesterolsänkande läkemedel, kortikosteroider, digoxin, diuretika, östrogener, gentamiciner, antibiotika och antiepileptiska läkemedel.
Kroppen behöver kalium för njurarnas och hjärtats funktion, och mineralet spelar en avgörande roll i musklernas sammandragningar. En brist kan leda till muskelkramper. Lägg till kaliumrik mat i din kost, exempelvis limabönor, torsk, kycklinglever, kött, apelsinjuice, bananer, honungsmelon, avokado, potatis och tomater. Kroppen behöver cirka 2 000 mg kalium per dag för optimal hälsa. Diskutera alltid med din läkare innan du tar kaliumtillskott. Ett tillskott på 99 mg i kapselform dagligen kan användas som förebyggande åtgärd mot ryggkramper.
Biverkningar av kalium kan innefatta illamående och diarré. Om du har en njursjukdom eller hyperkalemi bör du inte ta kaliumtillskott. Tillskotten kan större eller interagera med NSAID-läkemedel, ACE-hämmare, heparin, ciklosporin, trimetoprim och sulfametoxazol, betablockerare, tiaziddiuretika, loopdiuretika, kortikosteroider, amfotericin B, antacida, insulin, flukonazol, teofyllin och laxermedel. Kalium kan också interagera med digoxin.
Kroppen behöver mineralet magnesium för optimal muskelhälsa. Livsmedel rika på magnesium inkluderar vallmofrön, mejram, dragon, spiskummin, bergmynta, fänkålsfrön, kakao, basilika, senapsfrön, salvia, sellerifrön, dill, koriander, tång, agar, pinjenötter, svarta valnötter, pumpafrön, jordnötter, havermjöl, fullkornsmjöl, cashewnötter, melass, pumpa, spenat, pistagenötter, vetekross, kli-flingor, bananer, havregrynsgröt, ugnsbakad potatis, choklad, sojamjöl, mandlar, baljväxter, tofu och vetekli.
Magnesium kan även tas i tillskottsform. Män behöver 270–400 mg magnesium per dag, medan kvinnor behöver 280–300 mg dagligen. Gravida kvinnor behöver 320 mg per dag, och ammande kvinnor behöver 340 mg dagligen. Överdriven konsumtion av magnesium kan leda till illamående, hypotension, kräkningar och nedsatt puls. Magnesium kan interagera med antibiotika, kalciumkanalblockerare, blodtrycksmediciner, diabetesläkemedel, digoxin, hormonersättningspreparat, levotyroxin, penicillamin, tiludronat, alendronat, aminoglykosidantibiotika, tiaziddiuretika, loopdiuretika, amfotericin B, kortikosteroider och antacida.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online