Snarkning är oftast ofarligt och inte kopplat till någon medicinsk åkomma. Snarkning definieras som det ljud som uppstår när man andas genom mun och näsa under sömnen. Mjukvävnaden i munhåla, svalg och gom vibrerar högljutt vid varje inandning. I dessa fall är den enda som egentligen lider din sängpartner. Ibland kan dock snarkning vara ett tecken på allvarligare medicinska problem, till exempel sömnapné. Om symtomen är tillräckligt allvarliga finns det maskiner som kan stoppa snarkningen.
Det finns många orsaker till snarkning. Personer med övervikt snarkar oftare, eftersom fett runt hals och svalg får vävnaderna att sjunka ihop och hindra det fria luftflödet. Åldern spelar också roll, eftersom musklerna i hals och svalg förlorar styrka med tiden. Alkohol och vissa läkemedel kan slappna av musklerna så mycket att luftflödet blir ojämnt. Att sova på rygg gör dessutom att tungan faller bakåt i svalget och smalnar av luftvägarna.
Andra rent fysiska faktorer som bidrar till snarkning är en mjuk gom, förstorade tonsiller, en förlängd uvula (gomspen) eller till och med en skada eller brott i näsan.
Det finns många sätt att kontrollera snarkning. Vissa handlar om livsstil, bland annat hälsosam kost, regelbunden träning som stärker muskulaturen, att undvika alkohol före sömn och att lära sig sova på sidan. Andra behandlingsalternativ inkluderar näsplåster samt tandregleringsliknande apparater som håller tungan och underkäken i rätt läge under natten.
Ibland krävs kirurgiska ingrepp, men i andra fall används istället maskiner som CPAP eller BiPAP för att stoppa snarkningen. Att rådfråga din läkare hjälper dig att ta reda på vilken behandling som passar bäst för din situation.
CPAP står för continuous positive airway pressure, alltså kontinuerligt positivt luftvägstryck. Det är en bärbar apparat som är utformad för att hålla mjukvävnaden i näsa, mun och svalg öppen under sömnen. Apparaten består av en fläkt och en slang som är kopplad till en mask som sitter bekvämt över näsan. Fläkten pressar in luft i luftvägarna med precis tillräckligt tryck för att vävnaderna inte ska kollapsa. En CPAP-apparat kan drivas både via vägguttag och batteri, vilket gör den praktisk även på resor.
Precis som CPAP använder BiPAP (bi-level positive airway pressure) en fläkt, slangar och en ansiktsmask. Skillnaden är att CPAP bara pressar in luft vid inandning, medan BiPAP arbetar med två olika trycknivåer – ett högre tryck för inandning och ett lägre tryck som gör utandningen lättare. Apparatens elektronik känner av när användaren är på väg att andas ut och justerar automatiskt trycket. BiPAP kan även ställas in på ett tidsstyrt läge som styr antalet andetag per minut, vilket gör den särskilt användbar för personer med mer komplexa andningsbesvär.
Kontakta läkare om du snarkar kraftigt, upplever andningsuppehåll under natten, vakar trött eller har svårt att koncentrera dig under dagen. Det kan vara tecken på sömnapné, ett tillstånd som bör utredas och behandlas. Med rätt behandling, oavsett om det gäller livsstilsförändringar eller en CPAP- eller BiPAP-maskin, kan de flesta återfå en lugn och återhämtande sömn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online