Fibrocystiska bröstförändringar är en benämning på godartade förändringar som kan uppstå i kvinnors bröst. Tillståndet är mycket vanligt och drabbar ungefär 60 procent av alla kvinnor någon gång under livet. Idag använder läkare oftare termen "fibrocystiska bröstförändringar" än "fibrocystisk sjukdom", eftersom det bättre speglar att förändringarna normalt är harmlösa. Även om orsakerna fortfarande är relativt oklara är regelbunden diagnos och uppföljning viktigt för att kunna övervaka brösten och i tid upptäcka eventuellt allvarligare sjukdomar.
Fibrocystiska bröstförändringar gör att brösten kan kännas repiga, ojämna eller knöliga vid beröring. Kvinnor mellan 30 och 50 år är den grupp som drabbas oftast. Tillståndet går även under namnen mammär dysplasi, godartad bröstsjukdom och diffus cystisk mastopati. Det är ovanligt att besvären debuterar i samband med menopaus, och kvinnor som använder p-piller drabbas dessutom mer sällan.
Tillståndet tros hänga samman med de hormonella förändringar som sker under de reproduktiva åren, framför allt variationer i östrogennivåer som produceras i äggstockarna – hormoner som slutar bildas när kvinnan når menopaus. Även om de direkta orsakerna inte är helt kända utvecklas fibrocystiska förändringar oftast som en kombination av:
Symtomen blossar ofta upp strax före menstruationen och avtar när blödningen upphör. Besvären kan variera från mycket lindriga till svåra beroende på hur uttalade förändringarna är. Den övre delen av bröstet kan exempelvis kännas knölig och obekväm, och det ena bröstet kan se annorlunda ut än det andra.
Vanliga symtom inkluderar obehag, tyngdkänsla, svullnad, smärta och ömhet i ett eller båda brösten. Vissa kvinnor upplever även en tunn, blodfri vätska som rinner från en eller båda vårtorna.
Läkaren kan börja med en manuell bröstundersökning för att känna efter gummiartade knutor som är rörliga och ibland ändrar form. Ett bröstultraljud används för att identifiera om cystor finns, och vid större cystor kan en vätskeaspiration både ge svar och lindra besvären. I vissa fall behövs ett vävnadsprov (biopsi) för att utesluta allvarligare tillstånd.
Mammografi används däremot sällan som primär diagnostik vid fibrocystiska förändringar, eftersom tät bröstvävnad kan göra bilden svårtolkad och försvåra en korrekt bedömning.
Vid stora, besvärande cystor kan läkaren utföra en finnålsaspiration för att tömma vätskan och därigenom lindra obehaget. I sällsynta fall krävs kirurgi för att ta bort en cysta som återkommer gång efter gång.
Vissa kvinnor får p-piller utskrivna för att jämna ut östrogen- och hormonhalter. Vanlig smärta kan behandlas med receptfria läkemedel som paracetamol eller ibuprofen. Vid mer uttalad bröstsmärta kan läkare förskriva Danazol, ett manligt könshormon, eller Tamoxifen – båda läkemedlen påverkar hormonbalansen och kan minska besvären.
Kvinnor med fibrocystiska bröstförändringar har ofta familjemedlemmar med liknande besvär, vilket tyder på en viss ärftlig komponent. En kost rik på mättat fett och en hög konsumtion av koffein kan också spela roll som riskfaktorer.
Det är viktigt att komma ihåg att fibrocystiska bröstförändringar i sig inte innebär någon ökad risk för bröstcancer. Endast om atypisk hyperplasi påvisas – det vill säga onormala celler i bröstens lobuler och mjölkgångar – finns en något förhöjd risk, vilket gör regelbundna kontroller extra angelägna.
Du kan själv göra mycket för att lindra besvären och hålla koll på din brösthälsa:
Kontakta alltid vården om du upptäcker en ny knuta, en förändring som inte försvinner efter mens, eller om du ser blod i vätskan från vårtan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online