Perifer artärsjukdom (PAD) är en sjukdom i blodkärlen som gör att artärerna som försörjer benen och fötterna med blod förträngs och förförkalkas. Enligt National Institutes of Health (NIH) kallas tillståndet även för vaskulär bensjukdom eller artärsjukdom i benen. När blodflödet hindras av ansamlingar av fettämnen och plack kan nerver och andra vävnader skadas. Sjukdomen är vanligast hos män över 50 år, men i de flesta fall går PAD bra att behandla med rätt vård.
Enligt University of Maryland Medical Center löper 20–30 miljoner människor i USA risk att drabbas av olika kärlsjukdomar, däribland perifer artärsjukdom.
NIH anger att diabetes, högt blodtryck, rökning samt egen eller familjär bakgrund av hjärtsjukdom ökar risken för att utveckla PAD.
Mayo Clinic lyfter fram ytterligare riskfaktorer, bland annat fetma, högt kolesterol och förhöjda nivåer av homocystein – en proteinbyggsten som hjälper till att bygga upp och underhålla kroppens vävnader.
De typiska symtomen på PAD är ett allmänt obehag i musklerna i ben och fötter, till exempel smärta, sveda eller trötthet. I början uppstår besvären ofta bara vid gång uppför backe eller i raskt tempo, men med tiden kan de visa sig även utan ansträngning.
Enligt NIH kan det också förekomma domningar i fötter eller ben i vila, och huden kan se blek ut eller kännas sval vid beröring. Vid svår kärlsjukdom i benen kan smärta eller stickningar uppstå i fötter eller tår.
Läkaren kontrollerar om pulsen i benen är svag eller helt frånvarande och letar efter håravfall, särskilt över tår och fötter. I vissa fall finns smärtsamma, långsamt läkande sår på fötter eller tår, som ofta är svartfärgade.
Ett vanligt test är ankel-armindex, där blodtrycksmätningar i armen jämförs med mätningar vid ankeln.
Läkaren kan också rekommendera andra undersökningar, exempelvis angiografi, där en flytande kontrastvätska injiceras för att göra artärerna tydligt synliga på röntgenbilder.
Enligt NIH kan läkemedel som acetylsalicylsyra (aspirin) eller klopidogrel (Plavix) hjälpa till att behandla kärlsjukdomen genom att förhindra att blodet bildar proppar i artärerna. I mer avancerade fall används cilostazol, vilket verkar vidgande på artärerna.
Om en blodpropp blockerar en artär kan läkaren injicera en proppupplösande medicin (trombolysbehandling) direkt i artären för att lösa upp den.
Vid svårare fall kan kirurgi övervägas, särskilt om PAD begränsar din förmåga att arbeta eller klara av vardagliga sysslor.
Du som har kärlsjukdom i benen bör sträva efter en god balans mellan vila och fysisk aktivitet. NIH rekommenderar promenader eller annan motion fram till gränsen för obehag, följt av en viloperiod innan aktiviteten återupptas.
Röker du? Försök då sluta. Rökning drar samman artärerna och ökar risken för att blodproppar bildas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online