
Peristaltik betecknar de rytmiska och samordnade sammandragningarna av den glatta muskulaturen i matsmältningskanalens väggar (matstrupe, magsäck, tunntarm och tjocktarm) samt i andra rörformiga strukturer i kroppen, exempelvis urinledare och äggledare. Dessa omedvetna muskelrörelser driver innehållet framåt genom organets lumen, det vill säga dess inre hålighet.
Här förklarar vi steg för steg hur peristaltiken fungerar i matsmältningssystemet.
Peristaltiken sätts igång av en retning, som kan vara:
De cirkulära musklerna i matsmältningskanalens vägg drar ihop sig bakom det intagna materialet och bildar en zon med högt tryck. Samtidigt kontraherar de längsgående musklerna, vilket förkortar segmentet och ytterligare ökar trycket.
Den samordnade verksamheten hos de cirkulära och längsgående musklerna skapar en vågliknande rörelse – själva peristaltiken. Denna våg driver det intagna materialet framåt längs matsmältningskanalen.
När den peristaltiska vågen har passerat slappnar musklerna av, och processen upprepas vid behov för att flytta materialet allt längre fram. Avslappningen gör även att nästa segment av matsmältningskanalen kan ta emot innehållet.
Sfinkter är ringformade muskler som fungerar som ventiler och styr passage av material på specifika punkter i matsmältningskanalen. De slappnar av när en peristaltisk våg närmar sig så att innehållet kan passera, och drar därefter ihop sig för att stänga passagen igen.
Peristaltiska rörelser förekommer även i andra delar av kroppen:
Peristaltik är en livsviktig process som möjliggör transport av mat, vätskor och andra ämnen genom matsmältningskanalens olika delar samt vissa andra kroppsstrukturer. Den säkerställer en korrekt matsmältning, ett effektivt näringsupptag och en regelbunden utsöndring av avfallsprodukter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online