Även om celler delar många gemensamma egenskaper uppvisar de en förvånansvärd variation i form – inte mindre än hundar gör. Skillnaden i form mellan två celler kan faktiskt få skillnaden mellan en sankt bernhardshund och en chihuahua att framstå som obetydlig. Anledningen är att celler deltar i biologiska funktioner som spänner allt från andning till reproduktion, och cellernas former speglar den mångsidiga karaktären hos just dessa funktioner.
En röd blodkropp liknar en munk med en fördjupning på varje sida i stället för ett genomgående hål, konstaterar Arthur Vander m.fl. i boken Human Physiology (8:e upplagan). Munkformen ger cellen ett högt förhållande mellan yta och volym, vilket underlättar diffusionen av syre och koldioxid till och från cellens inre. På så sätt maximeras cellens förmåga att leverera syre till andra celler samtidigt som den samlar upp avfallsprodukten koldioxid.
Vissa vita blodkroppar, nämligen neutrofiler och makrofager, kan ändra form för att kunna omsluta mikrober som trängt in i kroppen. Denna process, som kallas fagocytos, inleds med utskott från den vita blodkroppens cytoplasma, enligt Jacquelyn G. Blacks bok Microbiology (5:e upplagan). Utskotten, som kallas pseudopodier eftersom de liknar par av lemmar, omger den invaderande mikroben och drar sedan in den i cellen, där enzymer och andra kemikalier kan bryta ned den.
Nervceller (neuron) varierar i längd från mindre än 1 mm till tillräckligt långa för att sträcka sig från strax ovanför midjan hela vägen ner till tårna, enligt Gerard Tortora i Principles of Human Anatomy (9:e upplagan). Neuronets avlånga form underlättar ledningen av signaler till musklerna och talar om för dem när de ska kontrahera eller slappna av. Liksom neuron har även skelettmuskelceller en avlång form. Muskelceller, som kallas fibrer, bildas under fosterutvecklingen genom att hundra eller fler föregångsceller smälter samman. Resultatet blir fibrer som kan kortas av (kontraheras) eller förlängas (slappna av).
Vissa celler uppvisar utskott. Sju dagar efter befruktningen, när det befruktade mänskliga ägget når livmodern, skjuter dess yttre cellskikt – trofoblasten – ut fingerliknande projektioner i den omgivande modersvävnaden, enligt Neil Campbell m.fl. i Biology (5:e upplagan). Dessa projektioner gör det möjligt för det befruktade ägget att fästa sig i livmoderväggen. Även hudcellerna melanocyter har utskott; de utgör cirka 8 procent av epidermis, hudens yttersta lager, noterar Tortora. För att överföra melanin till andra hudceller och skydda dem mot ultravioletta strålar har melanocyter långa, smala utskott som tränger in mellan de övriga cellerna.
En spermie liknar en orm med spetsigt huvud, en kraftfull mellankropp och en lång svans som kallas flagellum. Mellankroppen innehåller talrika mitokondrier – de cellulära strukturer som omvandlar energi till en form cellen kan använda – vilka driver flagellen, enligt Tortora. Genom böljande rörelser driver flagellen fram spermien så att den så småningom kan nå fram till ägget.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online