Peroxisomer är små ovala organeller som finns i nästan alla celler. Enligt institutionen för molekylärbiologi vid Florida State University är deras främsta uppgift att avgifta skadliga ämnen, exempelvis alkohol. En enda cell kan innehålla flera hundra peroxisomer, och varje peroxisom har en diameter på cirka 0,5 mikrometer.
Peroxisomer är mikroskopiska blåsor – så kallade organeller – inuti cellerna. De innehåller enzymer som deltar i cellens ämnesomsättning och som framför allt används för att neutralisera giftiga ämnen, till exempel väteperoxid.
Väteperoxid är en vanlig men potentiellt giftig biprodukt av cellens ämnesomsättning. Enzymerna i peroxisomerna omvandlar väteperoxiden till vatten, vilket gör den ofarlig för cellen.
I levercellerna spelar peroxisomerna en central roll vid nedbrytningen av alkohol och andra skadliga föreningar. Detta sker genom att väteatomer överförs från ämnena till syremolekyler – en process som kallas oxidation.
Enligt Northeastern Ohio Universities College of Medicine finns det två huvudtyper av sjukdomar som drabbar peroxisomerna: brist på enskilda peroxisomala enzymer samt störningar i bildningen av peroxisomer (peroxisomala biogenesstörningar). De flesta av dessa sjukdomar orsakar allvarliga neurologiska funktionsnedsättningar. Drabbade kan få utvecklingsstörning, försenad utveckling samt hörsel- och synproblem.
Peroxisomerna förbrukar stora mängder syre för att kunna utföra sin funktion.
På 1950-talet identifierade Christian René de Duve peroxisomerna. Han delade 1974 års Nobelpris i fysiologi eller medicin med Albert Claude och George Palade för sitt arbete med att beskriva dessa organeller.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online