De flesta har drabbats av yrsel någon gång i livet. Orsakerna kan variera kraftigt – allt från störningar i innerörat till blodtrycksrubbningar, neurologiska sjukdomar, infektioner och elektrolytrubbningar. I de allra flesta fall är orsakerna harmlösa och går snabbt att åtgärda. När yrseln däremot återkommer eller består över tid kan en mer omfattande utredning behövas för att hitta grundproblemet.
Här är de vanligaste undersökningar som läkare använder för att ta reda på vad yrseln beror på.
Utredningen börjar alltid med en fysisk undersökning. Läkaren kontrollerar bland annat om blodtrycket sjunker kraftigt när du reser dig från liggande eller sittande till stående ställning, samtidigt som hjärtrytmen övervakas för att upptäcka rytmrubbningar.
Ett så kallat positionstest för yrsel kan också genomföras. Vid testet sitter du med huvudet vridet åt sidan medan du lutar dig bakåt och, med läkarens stöd, sänker huvudet under bordets kant. På så sätt kan läkaren avgöra om yrseln utlöses av kroppens position, vilket ofta tyder på godartad lägesyrsel i innerörat.
Blodprover kan avslöja elektrolytrubbningar som en central orsak till yrseln, ofta som ett resultat av långvarig vätskebrist. En komplett blodbild hjälper dessutom till att identifiera systemsjukdomar som hypothyreos (långsam sköldkörtel) eller njursjukdom.
Tar du receptbelagda läkemedel kan blodprovet också visa om biverkningar eller interaktioner mellan olika preparat ligger bakom besvären – något som är en relativt vanlig orsak till yrsel hos äldre.
Detta test utförs oftast av en ÖNH-läkare, det vill säga en specialist på sjukdomar i öronen, näsan och halsen samt i innerörat. Vid elektronystagmografi fästs små elektroder runt ögonen för att registrera ögonrörelserna när du ändrar kroppens och huvudets position.
I vissa fall häller läkaren även in varmt vatten i hörselgången. Det stimulerar balansorganet i innerörat och gör det möjligt att bedöma hur väl det fungerar. Ovanliga ögonrörelser, så kallad nystagmus, kan ge värdefulla ledtrådar om var i balanssystemet problemet sitter.
Datortomografi, ofta kallad CT-skanning, är en avancerad form av röntgen som skapar tvärsnittsbilder av kroppens inre organ från olika vinklar. Bilderna bearbetas sedan i en dator som bygger upp en tredimensionell vy av kroppen.
CT-skanningar är särskilt användbara för att påvisa strukturella avvikelser i hjärnan, exempelvis tumörer, som kan ligga bakom återkommande yrselanfall. Undersökningen går snabbt att genomföra och används därför ofta i akuta situationer.
Magnetkameraundersökning, ofta förkortad MR, använder elektromagnetiska vågor för att skapa två- och tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer. Till skillnad från CT använder MR ingen joniserande strålning och ger betydligt mer detaljerade bilder av mjukvävnader.
MR är därför ett värdefullt verktyg för att diagnostisera stroke och blödningar i hjärnan. En specialiserad form av undersökningen, magnetresonansangiografi, kan också behövas. Den riktar in sig på blodkärlen och kan påvisa avvikelser som aneurysm (kärlutbuktningar) eller åderförkalkning – tillstånd som ofta förknippas med yrsel.
Kontakta vården om yrseln är plötslig och kraftig, återkommer upprepade gånger eller åtföljs av symtom som synrubbningar, talbesvär, domningar, svaghet i armar eller ben, bröstsmärta eller svimningskänsla. Då kan snabb utredning vara avgörande för att utesluta allvarliga orsaker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online