Åderbråck är utvidgade blodkärl som oftast syns nära huden och ser blå eller lila ut, men de kan också vara hudfärgade. Tillståndet uppstår när venerna i benen försvagas och inte längre klarar av att pumpa det syrefattiga blodet tillbaka upp till hjärtat. Enligt Mayo Clinic utvecklar mer än 20 procent av alla kvinnor någon form av åderbråck, antingen under graviditeten eller med stigande ålder.
Utöver det synliga kärlen kan åderbråck ge symtom som tunga, trötta eller ömma ben, klåda och svullnad. Åderbråck går att behandla på flera olika sätt, och du bör alltid kontakta din läkare om du upplever kraftig svullnad i benen.
Skleroterapi utförs genom att en lösning injiceras i venen. Lösningen irriterar kärväggen, som då drar ihop sig och stängs. Blodet leds istället om genom andra, friskare vener och det osnygga käret bleknar gradvis bort från benen. Metoden fungerar även bra på små spindelvener. Behandlingen tar cirka 15–20 minuter, och de flesta patienter behöver flera sessioner för bästa resultat. Skleroterapi är en säker metod, och de flesta upplever en tydlig förbättring av sina besvär.
Endovenös laserbehandling, ofta förkortad EVLT, fungerar på liknande sätt som skleroterapi, men här värms venen upp med laserenergi tills den slutar sig. En tunn laserfiber förs in i venen, och en behandling tar ungefär 45 minuter. Ibland krävs mer än en session. Komplikationer är ovanliga – mindre än 1 procent av de behandlade utvecklar blodproppar. Vissa patienter kan dock få bestående domningar, samt ömhet och blåmärken efter ingreppet, vilka oftast kan lindras med smärtstillande medicin som innehåller acetylsalicylsyra.
Radiofrekvensokklusion, även känt som VNUS-metoden, bygger precis som laserbehandlingen på att venen värms upp så att den drar ihop sig och stängs. Med hjälp av ultraljud hittar läkaren den nedre änden av venen och sticker in en nål där ett hölje placeras. En kateter med radiofrekvensenergi förs upp genom höljet till venens övre del och behandlar käret successivt. Metoden anses vara mindre smärtsam än laserbehandling, och du behöver bara ett enda stickställe i stället för flera.
Vid ambulerande flebektomi görs små snitt i huden på benen, varefter venen tas bort bit för bit. Inga stygn behövs eftersom snitten är så små att de läker av sig själva. Efter ingreppet rekommenderas du att bära kompressionsstrumpor och röra på dig ordentligt, till exempel genom dagliga promenader, för att förebygga blodproppar.
Vid transilaminerad power-flebektomi gör läkaren snitt i huden och för in ett litet ljus under huden för att enkelt kunna lokalisera venen. Venen sugs sedan ut genom snittet med en speciell apparat. Eftersom snitten är små behövs inga stygn. Hela proceduren tar omkring 30 minuter och utförs i lokalbedövning.
En annan möjlighet är kärlunderbindning, där läkaren gör snitt och knyter av den försvagade venen. Genom att blodtillförseln till venen avbryts blir den mindre synlig, och blodet leds istället om via andra kärl i benet. Nackdelen med metoden är att risken för återfall av åderbråck är högre jämfört med flera andra behandlingar.
Venstripping används idag inte lika ofta som de övriga metoderna, eftersom den medför större risker. Ingreppet utförs i full narkos på ett operationssrum. Den övre delen av venen knys av, varefter hela venen dras ut och tas bort.
Du kan dessutom lindra dina beskr själv med några enkla åtgärder hemma:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online