Orsaker till hypovolemi – symtom, riskfaktorer och behandling

Vad är hypovolemi?

Hypovolemi är ett medicinskt tillstånd som innebär att volymen plasma i blodet minskar. Det gör att hjärtat får mindre blod att pumpa ut i kroppen, vilket kan påverka alla vitala organ. Vanliga symtom är takykardi (hjärtfrekvens över 100 slag per minut), yrsel, svimningskänsla eller medvetslöshet, hypotoni (lågt blodtryck), snabb andning, förvirring eller påverkat medvetande samt minskad urinmängd.

Nedan går vi igenom de vanligaste orsakerna till hypovolemi, vad som händer vid en hypovolemisk chock och vilka behandlingsalternativ som finns.

Medicinska orsaker

Hypovolemi kan orsakas av flera olika medicinska tillstånd och situationer, bland annat:

• Kraftig viktnedgång
• Blödningar
• Kräkningar
• Marasmus – en form av undernäring som kännetecknas av allvarlig brist på både kalorier och protein
• Uttorkning (dehydrering)
• Värmeslag
• Protein-energimalnutrition – brist på tillräckligt proteinintag för att möta kroppens ämnesomsättningsbehov; kan bero på för litet intag, protein av sämre kvalitet eller ett ökat behov till följd av annan sjukdom
• Svåra kräkningar
• Peritonit – inflammation i bukhinnan, som klär bukhålan

Hypovolemi orsakad av andra sjukdomar

Flera sjukdomar har hypovolemi listad som komplikation, däribland förgiftning av naken slemskivling, pseudohypoaldosteronism och Lassafeber.

Naken slemskivling är en svampart som vanligtvis är brun, täckt av fina hårstrån och blir slemmig när den är våt. Den växer vilt och är giftig i tillräckligt stora mängder. Pseudohypoaldosteronism är en grupp sjukdomar där njuren inte svarar på hormonet aldosteron, vilket ger betydande elektrolytrubbningar. Lassafeber är en smittsam virussjukdom som förekommer i Västafrika.

Övriga orsaker

Andra orsaker till hypovolemi kan vara överdriven alkoholkonsumtion, kraftigt svettande, användning av diuretika (vätskedrivande läkemedel), blodgivning, kärlutvidgande läkemedel (vasodilatorer), ACE-hämmare (som slappnar av blodkärlen) samt svåra brännskador, som kan ge stora vätskeförluster och ödem (vätskeansamling i vävnaderna).

Hypovolemisk chock

Hypovolemisk chock är ett akut och livshotande tillstånd som uppstår när hjärtat inte längre klarar av att pumpa tillräckligt med blod till kroppens organ på grund av stor vätske- eller blodförlust. Tillståndet uppstår vanligen när man förlorar 20 procent eller mer av sin blodvolym och kan leda till organsvikt.

Det kan bero på yttre blödningar från sår eller skador, eller på inre blödningar. Blodvolymen kan också minska snabbt vid stora vätskeförluster, exempelvis vid kraftiga kräkningar, diarré eller brännskador.

Symtom på hypovolemisk chock

• Oro och ångest
• Snabb andning
• Förvirring
• Klam och blek hud
• Svaghet
• Minskad urinproduktion
• Lågt blodtryck
• Låg kroppstemperatur
• Snabb hjärtverksamhet
• Medvetslöshet

Sök omedelbart akut vård om du misstänker hypovolemisk chock.

Behandling av hypovolemi

Behandlingen av hypovolemi beror främst på hur allvarligt tillståndet är. Vanliga insatser inkluderar:

• Intravenös vätsketillförsel (dropp)
• Vätska via munnen
• Syrgasbehandling
• Dopamin
• Adrenalin (epinefrin)
• Trombolytika (blodproppslösande läkemedel)
• Blodtransfusion
• Plasmatransfusion

Flera läkemedel kan även användas, exempelvis difenhydramin, dobutamin, H2-blockerare, H1-blockerare, beta-2-stimulerare, kalciumglukonat, albuterol (salbutamol), cimetidin, glukagon, naloxon, fenylefrin och noradrenalin (norepinefrin). Vilken behandling som väljs avgörs alltid av den enskilda patientens tillstånd och orsaken till vätskeförlusten.