Nässkiljeväggen fungerar i grunden som en skiljemur som löper genom mitten av näsan och delar den i två näsborrar, idealt sett av lika storlek. Enligt Mayo Clinic har hela 80 procent av befolkningen en nässkiljevägg som inte ligger helt centrerad, vilket gör att ena sidan är större än den andra. För de flesta utgör detta ett mindre problem, men vissa personer får verkliga besvär på grund av ojämlikheten mellan näsgångarna. I dessa fall talar man om en sned nässkiljevägg.
En sned nässkiljevägg kan antingen vara medfödd eller bero på en skada, exempelvis vid idrott eller en olycka. I svåra fall kan tillståndet kräva kirurgisk korrigering. Här går vi igenom de vanligaste tecknen och symtomen.
En sned nässkiljevägg syns inte alltid utifrån när man tittar på en persons näsa. En läkare kan dock se den tydligt vid en undersökning. Med hjälp av en nässpegel och specialbelysning framstår ofta skiljeväggen som krokig. Svullnad kan också upptäckas om återkommande bihåleinflammationer är ett problem. Dessutom kan näsgångarna ha markant olika storlek när de betraktas inifrån. Diagnosen ställs genom en fysisk undersökning kombinerad med en genomgång av sjukdomshistoria och symtom.
En person med sned nässkiljevägg drabbas oftare av näsblod och ökade näsflytningar. När skiljeväggen är sned blir den mer benägen att torka ut, vilket kan bidra till blödningar. Blockerade näsgångar gör dessutom att slem fastnar i näshålan, vilket skapar mer postnasalt dropp – alltså slem som rinner ned mot halsen. Ansamlingarna av sekret kan också bilda en grogrund för infektion, vilket i sin tur leder till ännu mer slembildning.
Andningsbesvär är mycket vanliga hos personer med sned nässkiljevägg, särskilt när ena näsborren är betydligt mindre än den andra. I sådana fall kan en näsgång bli nästan helt blockerad och kraftigt försvåra andningen. Bullrig andning är ett annat typiskt symtom, särskilt hos spädbarn och barn med tillståndet. Det ökade andningsljudet hörs oftast bäst på natten och beror på näsväggens skevhet.
Ansiktssmärta och återkommande huvudvärk kan vara tecken på en sned nässkiljevägg, främst till följd av återkommande bihåleinflammationer och blockeringar av nässekretioner. Om postnasalt dropp ingår i symtombilden kan även ont i halsen uppträda. Obehaget vid vanliga förkylningar och säsongsallergier kan dessutom förstärkas av en sned nässkiljevägg.
Avsvällande läkemedel och antihistaminer kan hjälpa till att lindra vissa av de besvär som orsakas av en sned nässkiljevägg. Medicinerna korrigerar inte själva avvikelsen, men de kan minska överbeläggningen och dämpa inflammationen i näsgångarna vid bihåleinflammation eller förkylning. Kirurgi för att räta ut skiljeväggen är den enda permanenta behandlingen och utförs oftast endast när betydande andningskomplikationer föreligger.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online