Fysiska undersökningar, laboratorieprover, bilddiagnostik och icke-kirurgiska biopsier är några av de metoder som läkare oftast använder för att bedöma sköldkörtelns storlek, funktion och allmänna hälsa. Dessa tester spelar en avgörande roll för att diagnostisera sjukdomar och fastställa omfattningen av en eventuell sköldkörteldysfunktion.
Palpation används ofta som ett första steg när misstanke om sköldkörtelproblem väckts. Patienten kan söka vård med symtom som tyder på sköldkörteldysfunktion, varpå läkaren känner av halsen för att upptäcka fysiska tecken som förstoringar, knölar eller ojämnheter på körteln.
T4-blodprovet är ett av de mest använda sköldkörteltesterna och mäter nivån av tyroxin i blodet. Testet utförs rutinmässigt på alla nyfödda i USA samt i många andra länder världen över, och det används också flitigt för att diagnostisera hypotyreos hos både barn och vuxna.
Sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) är det bekräftande testet till T4-provet och används även för att övervaka patienter med hypotyreos under lång tid. TSH bildas i hypofysen i hjärnan och styr produktionen av tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) i sköldkörteln. Vid hypotyreos är TSH-nivåerna förhöjda, medan de är sänkta vid hypertyreos.
Ett ultraljud är en vanlig, smärtfri och icke-invasiv metod för att visa sköldkörtelns storlek och form. Undersökningen används ofta för att granska en förstorad sköldkörtel samt för att kontrollera eller följa upp knutor på körteln över tid.
En finnålsaspirationsbiopsi kan hjälpa till att upptäcka cancer i sköldkörtelknutor. Undersökningen utförs på läkarmottagning under lokalbedövning, och flera vävnadsprover brukar tas som sedan analyseras i mikroskop.
Kontakta din vårdcentral om du upplever symtom som trötthet, viktförändringar, hjärtklappning, känslighet för kyla eller värme eller en synbar svullnad på halsen. Med rätt tester kan sköldkörtelelsjukdomar ofta upptäckas tidigt och behandlas effektivt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online