
Höftledsdysplasi är en skelettsjukdom som drabbar höftskålen och lårbenet. Tillståndet är mest känt hos hundar, men det förekommer även hos människor – särskilt hos spädbarn och kvinnor. Enligt Emedicine, en webbplats som behandlar medicinska frågor, är 80 procent av alla vuxna som lider av höftledsdysplasi kvinnor, och ungefär ett av varje 1 000 spädbarn föds med tillståndet.
Höftledsdysplasi innebär att höftleden är deformerad eller felställd. I en frisk höftled passar lårbenets huvud stadigt in i bäckenskålan, vilket gör att leden tål belastning från kroppsvikt och rörelse. Vid dysplasi sitter däremot lårbenet löst i ledskålen. Redan vanliga aktiviteter som gång kan då orsaka slitage eller skador på det omgivande benet. Detta kan leda till smärta, halthet och i värsta fall bestående deformitet om tillståndet inte behandlas.
Höftledsdysplasi är ärftligt, vilket betyder att det ärvs via generna inom familjen. Risken att utveckla tillståndet är därför större om nära anhöriga har haft det. Hos spädbarn spelar dessutom brosket i höftbenet en roll – det är mjukt och formbart under den tidiga utvecklingen, vilket kan göra att höftleden lätt glider ur sitt läge.
Höftledsdysplasi uppträder oftast tidigt i livet, och de flesta symtom märks när barnet börjar krypa och gå. Vanliga tecken hos både spädbarn och vuxna är stelhet, smärta i höftregionen, ett klickande ljud från höften samt halthet eller onormal gång.
Röntgenundersökningar används för att avgöra om det finns avvikelser i höftleden, om leden har tagit skada och hur omfattande skadan är. Läkaren kan också röra benen i olika positioner för att lyssna efter ljud från höften och bedöma rörligheten i området.
Behandlingen av höftledsdysplasi beror på patientens ålder och skadans omfattning. För vuxna är kirurgi ett vanligt alternativ. Om dysplasien inte är kronisk kan lårbenet i vissa fall formas om så att det åter passar stadigt i höftleden. I svåra fall kan en höftprotes bli nödvändig.
För spädbarn används ofta en särskild sele eller ett benskena. Selen håller benen i en position som hindrar höften från att glida ur led under tillväxten. Läkare rekommenderar vanligen att selen bärs dygnet runt i minst 6 till 12 veckor, följt av deltid i 4 till 6 veckor efter att höfterna stabiliserats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online