Kamfer är ett kristallint vitt ämne med en karakteristisk och igenkännbar doft, uppskattat sedan länge för sina medicinska användningsområden. Dess officiella kemiska namn enligt International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) är 4,7,7-trimetylbicyklo[2.2.1]heptan-3-on. Ämnet förekommer naturligt i naturen men kan även framställas syntetiskt, och både naturlig och syntetisk kamfer används i dag inom många kommersiella produkter.
Kamfer utvinns ur veden från kamferträdet (Cinnamomum camphora), som huvudsakligen växer i Asien men även kan odlas i Indien, Egypten, Madagaskar, södra Europa, Argentina samt i Kalifornien och Florida i USA.
I den traditionella utvinningsprocessen samlas trädets olja in och värms upp med hjälp av ånga, vilket gör oljan flyktig. Den flyktiga oljan kyls därefter ned, vätskan pressas ut och rå kamfer återstår. Denna råa kamfer renas sedan på raffinaderier. En vanlig reningsmetod innebär att kamfern blandas med kalk och sand varefter den sublimeras – det vill säga övergår direkt från fast fas till gasfas utan att passera genom ett flytande stadium. Ångan kondenseras därefter på en kyld yta, och den färdiga kamfern skärs till fasta plattor för export.
En alternativ reningsmetod går ut på att kondensera kamfern till små kristaller.
Oavsett vilken insamlings- eller reningsmetod som används blir naturligt utvunnen kamfer helt dextroroterande, vilket betyder att den vrider polariserat ljus åt höger.
Kamfer framställs ofta syntetiskt ur pinen, det huvudsakliga beståndsämnet i terpentinolja, via mellanstadiet av alkoholen borneol. Syntetisk kamfer kan innehålla spår av borneol och kan därmed betraktas som något orenare, eftersom den avslutande reaktionen inte alltid fullbordas och det är svårt att helt separera borneol från kamfern.
Kamfer som framställs på detta sätt utgör en jämn blandning av dextroroterande och levoroterande molekyler. Hälften vrider alltså polariserat ljus åt höger och hälften åt vänster, vilket ger nettoeffekten att ämnet är optiskt inaktivt.
Kamfer finns i en mängd olika kommersiella produkter, bland annat insekticider, tvålar och desinfektionsmedel, deodoranter, parfymer och luftfräschare. I dessa produkter – med undantag för insekticiderna – används kamfern främst för sin behagliga och karaktäristiska doft.
Flera receptfria läkemedel utnyttjar kamferns lätta bedövande egenskaper. I formuleringar för extern användning, vid låga koncentrationer, anses kamfer vara säker. Vid förtäring kan ämnet dock orsaka neuromuskulära symtom, såsom krampanfall och förvirring, vilket gör att den endast bör användas enligt anvisningarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online