Risker vid armbogsledsluxation: Nerver, blodkärl och benskador

Armbogsledsluxation (vanligtvis posterior) är en högenergisk skada med signifikant neurovaskulär risk på grund av den trånga anatomien i cubitalfossan.

Neurovaskulära skador

Struktur	Skademechanism	Klinisk konsekvens
Ulnarnerv	Traktion/kompression i cubitaltunneln; inneslutning i medial epikondylfraktur	Thenaratatrofi, klorhand (4:e/5:e finger), sensorisk förlust ulnära 1,5 finger, svag grepp
Medianusnerv	Kompression av anterior interosseus-gren; sällan komplett median-skada	Svag pronation, FDP/FPL-pares (AIN); thenaratatrofi, sensorisk förlust lateral handflata om komplett
Radialnerv	Mindre vanlig; sträckning vid spiralgroove	Handfalls, sensorisk förlust dorsal handrygg
Brakial artär	Rivning/trombos från sträckning eller medial epikondylfragment	Utebliven radialpuls, kall hand, smärta, parestesi → lemiskemi (akut)

Ben- och mjukdelsskador

Frakturer: Radialhals/hals (40 %), coronoidprocess (10–15 %), medial epikondyl (avulsion), kapitellum.
Ligament: MCL (valgusinstabilitet), LCL-komplex (varus/posterolateral rotatorisk instabilitet).
Brosk: Kondral/shear-skador → posttraumatisk artros.

Hanteringsprioriteringar

Repositionera akut (medvetsedation) → bedöm neurovaskulär status pre/post.
Vaskulär skada: Om pulslös post-reposition → akut angiografi/CTA ± exploration.
Nervskada: De flesta är neurapraxier (återhämtning 3–6 mån). Övervaka; explorera om ingen återhämtning efter 3 mån eller om lacération misstänks.
Stabilitet: Testa varus/valgus vid 30° flexion. Stabil → tidig rörelse. Instabil ± fraktur → ORIF ± extern fixator.

Post-reposition: splint 90° flexion 1–2 veckor, sedan tidig ROM. Seriada neurovaskulära kontroller.

Idrottsskador